onsdag 28 oktober 2015

Platsen där böner aldrig blir besvarade




”Allt var väldigt overkligt, men ändå har verkligheten aldrig varit så intensiv, och så påtaglig som den var just i det ögonblicket.

Han visste med säkerhet, att han hade fallit ihop på golvet med starka smärtor i sitt bröst. Nu stod han på något sätt bredvid sin kropp och tittade på sig själv som låg livlös på golvet. Men utan att någon behövde förklara det för honom, så blev plötsligt allt helt tydligt och klart. Han var död, men hans själ levde vidare på trots att hans hjärta inte längre slog. Det var en chockerande upplevelse, då han aldrig någonsin hade trott på liv efter döden, eller tänkt på sin själ som något som kunde leva vidare utanför kroppen när den inte kunde eller fungerade mer. Han var med andra ord blivit levande död.

En påtaglig andlig värld

Det andra som slog honom var på det sätt han upplevde den ”nya världen” han befann sig i. Färgarna och kontrasterna var mycket starkare än han var van vid. Ljudet runt omkring honom var mycket högre, och hans hörsel kunde höra och registrera det minsta lilla ljud, och även det som hände mycket långt borta. Hans känslor var långt mycket mer påtagliga, och på något sätt förstärkta, som gjorde att det han upplevde kändes mycket mer påtagligt i hela hans kropp.

Den här verkligheten, var med andra ord mycket mer påtaglig och verklig än den värld han var van vid och kom ifrån.  

Dom vill mig ont

Han hade koncentrerat sig så mycket om att titta på sig själv som låg på golvet, att han inte hade lagt märke till de gula och stirrande ögon som betraktade honom i mörkret. Det var som att dessa varelser hade väntat och ville honom något. Alla hans tankar, och hela hans intuition reagerade och skrek till honom att dessa varelser inte ville honom något gott. Helt plötsligt började den ena varelsen väsa till honom, och började uttrycka sin avsky över honom. Ut ur deras mun kom bara förbannelser, och hån över att han var död och att han nu var deras.

Han förstod inte varför han var deras? Han hade inte gjort dem något, och ville inte någon annan något ont heller. Svaret kom inom honom, lika snabbt som han hade ställt frågan. ”För att du valde att inte ta emot min inbjudan att komma in i ditt liv”

I samma ögonblick visste han precis vad det handlade om. Han hade ju hört om Gud, och livet efter döden i olika sammanhang. Han hade en arbetskamrat som var med i någon frikyrka, och på samma gata som honom bodde också en religiös familj av samma slag. Varje gång hans arbetskamrat hade pratat om Jesus, hade han inte sagt något högt, men inom sig själv hade han tyckt synd om honom och hade hoppats på att han skulle vakna upp och förstå, att människan endast är en produkt av tillfälligheter, kemiska reaktioner och biologisk utveckling.

När andra människor hade trott på mer mellan himmel och jord, så var han en överbevisad ateist. Han hade inte något emot religiösa människor, han trodde helt enkelt bara inte på det.

Ett uppvaknande

På ett ögonblick blev hans världsbild helt förrändrad. Allt vad han hade trott på visade sig vara fel och falskt. Han var invaggad i denne förvrängda tro, en överbevisning om en värld utan Gud och utan en skapare.  

Sanningen slog honom som ett hårt slag i ansiktet, och i hela hans varelse. Det fanns en andlig verklighet! Det fanns en levande Gud, och han hade förkastad honom i hela sitt liv! Om han bara hade… Han hann inte ens tänka tanken färdigt, före det att en av de hemska varelserna hade tagit tag hans arm, och började dra bort honom från hans egen kropp där han fortfarande stod. Han var en ganska stor kille i det naturliga, och var nog starkare och större än genomsnittet. Men här, i den andliga världen och mot dessa varelser, var han ingenting. Hur mycket han än förstökte att göra motstånd och streta emot, så hjälpte det föga och gjorde ingen skillnad alls.

Det mörka hålet

Samtidigt med att dessa drog bort honom och ner under jorden, så skrek de förbannelser över honom, över Gud och allt som är heligt. Dom bet, rev och slog hans kropp så fort de kom åt. Rädslan och ångesten var nu så påtaglig och så stark, att det kändes som att hans kropp kunde explodera när som helst. Han försökte att ropa ut om hjälp, men samtidigt visste han att det var lönlöst. På något sätt så visste och förstod han, att ingenting hjälpte och att han hade förtjänat det han upplevde just nu.

Dom färdades genom en lång mörk tunnel, med väldig snabb hastighet. Mörkret var så påtagligt och så tjockt, att man närmast kunde ta på det. Det enda som lyste upp i detta mörker, var dessa varelser med de gula onskapsfulla ögonen. Han kunde märka att de skyndade sig och hade bråttom. Dom kunde inte vänta med att genomföra sin mission och det syfte de hade med honom. Dessa onda varelser var på uppdrag, och dom var definitivt överbevisade om att fullföra det och föra honom till hans slutdestination.

För evigt åtskild

Han började förstå vart dom var på väg. Och det han såg bekräftade hans rädsla. Långt borta och längst ner i tunneln, såg han ett litet ljus som blev starkare och växte sig större.

Dom var på väg till den plats som han hade hört talas om tidigare. Helvetet var en verklighet! Det var något han tidigare hade skakat på huvudet åt. Han hade betraktat helvetet som religiösa fabler, och något som kyrkan använde som en skrämsel-propaganda för att vinna fler medlemmar. Men sanningen var att han var på väg dit just nu. Det var där han skulle tillbringa evigheten och resten av sina dagar. Han hade slutat göra motstånd, för han visste att det var lönlöst och att hans framtid var bestämd. Men egentligen var det inte själva platsen som var det värsta straffet, eller vetskapen om att det kommer att bli mycket smärtsamt som gjorde honom mest rädd.

Obesvarade böner

Det som gjorde honom allra mest förtvivlad, var tanken om att han för evigt var åtskild från sin Herre och sin skapare. Tanken, om att han aldrig någonsin hade möjlighet för att uppleva Jesu kärlek, eller ta emot den frivilliga gåva som Gud hade gett honom i frälsningen på korset, var obeskrivlig. Avsaknaden av Gud på denna plats var obeskrivlig och helt utan jämförelse. Den penetrerade varje del av hans kropp, och den sände vågor av ångest, förtvivelse och fruktan in över honom.

Han anklagade sig själv med fördömmande tankar, och han önskade att han hade tagit andra val när han levde, och att han någon gång hade lyssnat till dem som hade talat sanning i kärlek till honom. Nu var han framme vid den stora porten, som stod vidöppen med ett mäktigt gap. Den slukade och tog tacksamt emot allt som gavs till den.

Hettan, stanken och den latenta atmosfär av hat som fanns där var fullständigt obeskrivlig. Aldrig någonsin hade han tidigare upplevt något som kunde jämföra sig med det här. Skriken man kunde höra från milliontals människor som befann sig där var öronbedövande, och det steg i ett våldsamt crescendo. Han visste att han befann sig på den platsen, där böner aldrig någonsin blir hörda eller besvarade…

Han kallar dig

Min käre och dyrbare vän! Det här var en historia, och en verklighet som dessvärre tusentals människor upplever varje dag. Dessa människor, har inte själva möjligheten för att berätta den för dig, så jag gör det i deras ställe.
Dom befinner sig i dag på en plats, där deras böner aldrig blir besvarade eller hörda. Men deras bön och rop är att någon kommer och berättar om denna fruktansvärda plats, och vad man kan göra för allt räddad från den och för att bli frälst.

Bibeln säger, att människans lott är att ”en gång dö, och sedan dömas”. Det betyder att vi bara har ett liv på den här jorden, men som kommer att avgöra hela vår framtid för all evighet. Det som är alltavgörande, är om du har din sak klar med Gud, och om du har en personlig relation med Jesus. Man blir inte frälst av att göra goda gärningar eller att vara en god och en kärleksfull människa. Det finns bara en väg och ett sätt – att ta emot Jesus Kristus som din personlige frälsare och det han gjorde för dig på korset. Något som är av nåd, och helt utan egen förtjänst.

Frälsningens väg

Vi kan komma till Jesus, precis som vi är och på det sätt vi är. Det spelar ingen roll vad du gjort eller var du tidigare har varit i ditt liv.

När vi överlåter våra liv till honom, så kommer han och gör ett fantastiskt under. Han förlåter oss all vår synd, och han ger oss sitt liv, sin frälsning och allt det han har dött för oss på korset. På korset dog han för oss, bar våra synder och han öppnade dörren till himlen för var och en av oss. Om vi sträcker oss ut efter honom, tror i våra hjärtan, och bekänner honom som Herre i våra liv ska vi bli frälsta.
Vänta inte med att ge ditt liv till Jesus, och gå inte in i evigheten utan honom.

Han älskar dig med en evig kärlek, och han väntar på att du ska sträcka dig ut mot honom. Han har ett underbart och ett helt nytt liv för dig.

Mikael 

2 kommentarer:

  1. Tack Mikael, att du skriver så rakt på sak. ALLA människor står inför detta val, mellan att välja evigheten tillsammans med en Gud som är full av nåd och kärlek eller ett evighetslångt och fruktansvärt helvete!

    Tänker på filmerna som är baserade på verkligheten:
    Film: ”EN GLIMT AV EVIGHETEN” där Ian McCormac dog och mötte Jesus (Eng/Sv)
    http://www.theymetjesus.com/player/player_ian_swe/ian_video_swe.html

    VIDEO: ”23 MINUTES IN HELL” av Bill Wiese & Sid Roth. It's Supernatural (Eng)
    https://www.youtube.com/watch?v=zQ6b7zsqUl8&feature=player_embedded

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marianne,

      Tack för din hälsning och det du delar med oss.
      Det här inlägget var ett som jag hade önskat skriva i lång tid, men det var samtidigt ett av det allra svåraste jag någonsin har skrivit. Det, att sätta sig in i ett annan människas liv, som har dött utan att ha sin relation klar med Herren, och som efter döden upptäcker att den andliga världen, Gud och evigheten är en verklighet, var inte lätt.

      Vi tror på evigheten, och vi tror på himmel och helvetet. Men ibland tror jag att talet om helvetet bara blir en teologisk diskussion, där vi egentligen inte har en förståelse eller en uppenbarelse om vad det egentligen handlar om. Den verklighet, att just nu befinner det sig millioner av människor i dödsriket i fruktansvärda plågor och lidande utan hopp och utan framtid. En sann förståelse av det ger oss omedelbart ett annat fokus och en äkta nöd.

      Må vårt, och mitt eget fokus allt mer få vara att nå varandra människa med evangeliet, och det glada budskapet och korsets förvandlande kraft. Vi måste helt enkelt se fler människor frälsta, upprättade och satta i frihet. Vi kan inte nå dessa människor i egen kraft, men den helige Ande kan och förmår.

      Det är två fantastiskt videor som du delar med oss, där den första är en av de allra bästa jag har sett när det gäller människor som får en "glimt av evigheten".

      Herrens rika välsignelse
      Mikael

      Radera