onsdag 28 oktober 2015

Platsen där böner aldrig blir besvarade




”Allt var väldigt overkligt, men ändå har verkligheten aldrig varit så intensiv, och så påtaglig som den var just i det ögonblicket.

Han visste med säkerhet, att han hade fallit ihop på golvet med starka smärtor i sitt bröst. Nu stod han på något sätt bredvid sin kropp och tittade på sig själv som låg livlös på golvet. Men utan att någon behövde förklara det för honom, så blev plötsligt allt helt tydligt och klart. Han var död, men hans själ levde vidare på trots att hans hjärta inte längre slog. Det var en chockerande upplevelse, då han aldrig någonsin hade trott på liv efter döden, eller tänkt på sin själ som något som kunde leva vidare utanför kroppen när den inte kunde eller fungerade mer. Han var med andra ord blivit levande död.

En påtaglig andlig värld

Det andra som slog honom var på det sätt han upplevde den ”nya världen” han befann sig i. Färgarna och kontrasterna var mycket starkare än han var van vid. Ljudet runt omkring honom var mycket högre, och hans hörsel kunde höra och registrera det minsta lilla ljud, och även det som hände mycket långt borta. Hans känslor var långt mycket mer påtagliga, och på något sätt förstärkta, som gjorde att det han upplevde kändes mycket mer påtagligt i hela hans kropp.

Den här verkligheten, var med andra ord mycket mer påtaglig och verklig än den värld han var van vid och kom ifrån.  

Dom vill mig ont

Han hade koncentrerat sig så mycket om att titta på sig själv som låg på golvet, att han inte hade lagt märke till de gula och stirrande ögon som betraktade honom i mörkret. Det var som att dessa varelser hade väntat och ville honom något. Alla hans tankar, och hela hans intuition reagerade och skrek till honom att dessa varelser inte ville honom något gott. Helt plötsligt började den ena varelsen väsa till honom, och började uttrycka sin avsky över honom. Ut ur deras mun kom bara förbannelser, och hån över att han var död och att han nu var deras.

Han förstod inte varför han var deras? Han hade inte gjort dem något, och ville inte någon annan något ont heller. Svaret kom inom honom, lika snabbt som han hade ställt frågan. ”För att du valde att inte ta emot min inbjudan att komma in i ditt liv”

I samma ögonblick visste han precis vad det handlade om. Han hade ju hört om Gud, och livet efter döden i olika sammanhang. Han hade en arbetskamrat som var med i någon frikyrka, och på samma gata som honom bodde också en religiös familj av samma slag. Varje gång hans arbetskamrat hade pratat om Jesus, hade han inte sagt något högt, men inom sig själv hade han tyckt synd om honom och hade hoppats på att han skulle vakna upp och förstå, att människan endast är en produkt av tillfälligheter, kemiska reaktioner och biologisk utveckling.

När andra människor hade trott på mer mellan himmel och jord, så var han en överbevisad ateist. Han hade inte något emot religiösa människor, han trodde helt enkelt bara inte på det.

Ett uppvaknande

På ett ögonblick blev hans världsbild helt förrändrad. Allt vad han hade trott på visade sig vara fel och falskt. Han var invaggad i denne förvrängda tro, en överbevisning om en värld utan Gud och utan en skapare.  

Sanningen slog honom som ett hårt slag i ansiktet, och i hela hans varelse. Det fanns en andlig verklighet! Det fanns en levande Gud, och han hade förkastad honom i hela sitt liv! Om han bara hade… Han hann inte ens tänka tanken färdigt, före det att en av de hemska varelserna hade tagit tag hans arm, och började dra bort honom från hans egen kropp där han fortfarande stod. Han var en ganska stor kille i det naturliga, och var nog starkare och större än genomsnittet. Men här, i den andliga världen och mot dessa varelser, var han ingenting. Hur mycket han än förstökte att göra motstånd och streta emot, så hjälpte det föga och gjorde ingen skillnad alls.

Det mörka hålet

Samtidigt med att dessa drog bort honom och ner under jorden, så skrek de förbannelser över honom, över Gud och allt som är heligt. Dom bet, rev och slog hans kropp så fort de kom åt. Rädslan och ångesten var nu så påtaglig och så stark, att det kändes som att hans kropp kunde explodera när som helst. Han försökte att ropa ut om hjälp, men samtidigt visste han att det var lönlöst. På något sätt så visste och förstod han, att ingenting hjälpte och att han hade förtjänat det han upplevde just nu.

Dom färdades genom en lång mörk tunnel, med väldig snabb hastighet. Mörkret var så påtagligt och så tjockt, att man närmast kunde ta på det. Det enda som lyste upp i detta mörker, var dessa varelser med de gula onskapsfulla ögonen. Han kunde märka att de skyndade sig och hade bråttom. Dom kunde inte vänta med att genomföra sin mission och det syfte de hade med honom. Dessa onda varelser var på uppdrag, och dom var definitivt överbevisade om att fullföra det och föra honom till hans slutdestination.

För evigt åtskild

Han började förstå vart dom var på väg. Och det han såg bekräftade hans rädsla. Långt borta och längst ner i tunneln, såg han ett litet ljus som blev starkare och växte sig större.

Dom var på väg till den plats som han hade hört talas om tidigare. Helvetet var en verklighet! Det var något han tidigare hade skakat på huvudet åt. Han hade betraktat helvetet som religiösa fabler, och något som kyrkan använde som en skrämsel-propaganda för att vinna fler medlemmar. Men sanningen var att han var på väg dit just nu. Det var där han skulle tillbringa evigheten och resten av sina dagar. Han hade slutat göra motstånd, för han visste att det var lönlöst och att hans framtid var bestämd. Men egentligen var det inte själva platsen som var det värsta straffet, eller vetskapen om att det kommer att bli mycket smärtsamt som gjorde honom mest rädd.

Obesvarade böner

Det som gjorde honom allra mest förtvivlad, var tanken om att han för evigt var åtskild från sin Herre och sin skapare. Tanken, om att han aldrig någonsin hade möjlighet för att uppleva Jesu kärlek, eller ta emot den frivilliga gåva som Gud hade gett honom i frälsningen på korset, var obeskrivlig. Avsaknaden av Gud på denna plats var obeskrivlig och helt utan jämförelse. Den penetrerade varje del av hans kropp, och den sände vågor av ångest, förtvivelse och fruktan in över honom.

Han anklagade sig själv med fördömmande tankar, och han önskade att han hade tagit andra val när han levde, och att han någon gång hade lyssnat till dem som hade talat sanning i kärlek till honom. Nu var han framme vid den stora porten, som stod vidöppen med ett mäktigt gap. Den slukade och tog tacksamt emot allt som gavs till den.

Hettan, stanken och den latenta atmosfär av hat som fanns där var fullständigt obeskrivlig. Aldrig någonsin hade han tidigare upplevt något som kunde jämföra sig med det här. Skriken man kunde höra från milliontals människor som befann sig där var öronbedövande, och det steg i ett våldsamt crescendo. Han visste att han befann sig på den platsen, där böner aldrig någonsin blir hörda eller besvarade…

Han kallar dig

Min käre och dyrbare vän! Det här var en historia, och en verklighet som dessvärre tusentals människor upplever varje dag. Dessa människor, har inte själva möjligheten för att berätta den för dig, så jag gör det i deras ställe.
Dom befinner sig i dag på en plats, där deras böner aldrig blir besvarade eller hörda. Men deras bön och rop är att någon kommer och berättar om denna fruktansvärda plats, och vad man kan göra för allt räddad från den och för att bli frälst.

Bibeln säger, att människans lott är att ”en gång dö, och sedan dömas”. Det betyder att vi bara har ett liv på den här jorden, men som kommer att avgöra hela vår framtid för all evighet. Det som är alltavgörande, är om du har din sak klar med Gud, och om du har en personlig relation med Jesus. Man blir inte frälst av att göra goda gärningar eller att vara en god och en kärleksfull människa. Det finns bara en väg och ett sätt – att ta emot Jesus Kristus som din personlige frälsare och det han gjorde för dig på korset. Något som är av nåd, och helt utan egen förtjänst.

Frälsningens väg

Vi kan komma till Jesus, precis som vi är och på det sätt vi är. Det spelar ingen roll vad du gjort eller var du tidigare har varit i ditt liv.

När vi överlåter våra liv till honom, så kommer han och gör ett fantastiskt under. Han förlåter oss all vår synd, och han ger oss sitt liv, sin frälsning och allt det han har dött för oss på korset. På korset dog han för oss, bar våra synder och han öppnade dörren till himlen för var och en av oss. Om vi sträcker oss ut efter honom, tror i våra hjärtan, och bekänner honom som Herre i våra liv ska vi bli frälsta.
Vänta inte med att ge ditt liv till Jesus, och gå inte in i evigheten utan honom.

Han älskar dig med en evig kärlek, och han väntar på att du ska sträcka dig ut mot honom. Han har ett underbart och ett helt nytt liv för dig.

Mikael 

söndag 25 oktober 2015

Herren förbereder sin brud



”Låt mig få leva nära dig och i din vilja, i denna korta tid innan du kommer tillbaka. Låt mig få vara ett rent kärl, helgad och överlåten din mäktiga hand. Jag ger dig mitt liv, och jag ger dig mitt hjärta. Till dig, du den Helige, min Herre, Konung och Gud”

Brudslöjan

Höga V 5:7 – Väktarna fann mig där de gick omkring i staden. De slog mig och sårade mig, de ryckte av mig manteln (brudslöja eng. översättning), väktarna på murarna.

Ett av brudens kännetecken är hennes brudslöja, och är en symbol på hennes renhet och oskuld. I följe judisk tradition pryddes bruden med vackra kläder och utsmyckades med juveler, och hon bar vanligtvis en slöja som hon inte tog av förrän hon kom in i brudkammaren. I Höga Visan möter vi bruden som är ute och letar efter sin brudgum, då väktarna i staden överfaller och stjäler hennes dyrbara slöja. 

På många ställen i Guds ord uppmanar Herren oss, att inte låta något befläcka vår klädnad, och att inte låta något eller någon stjäla vår krona eller vår renhet och oskuld i honom.  

Saras vittnesbörd

Sara, en syster i Herren, delade ett gripande och allvarligt vittnesbörd om en dröm hon hade haft för flera år sedan, som gav henne ett uppvaknande och en upprättat relation till Herren. Den vill jag gärna dela med er här:

”För flera år sedan drömde jag om den himmelska staden. Då hade jag avfallit från min kristna tro och min nära relation med Jesus. Jag hade bytt ut Bibeln mot böcker skrivna av spiritister och medium, bytt ut den kristna undervisningen mot TV-program som Det okända och Andarnas makt, bytt ut min framtid som missionär mot en framtid som medium. Men en dag när jag låg och sov mitt på dagen drömde jag en så verklig dröm om den himmelska staden. I drömmen såg jag den på avstånd i det himmelska, och jag förstod att det var mitt hem och jag kände hemlängtan, men i samma stund fick jag kunskapen till mig i drömmen: jag var inte redo för staden. När jag vaknade hade drömmen gripit tag om mitt hjärta. Jag slog upp min Bibel som jag inte läst på länge, och där fick jag ett ord som talade rakt in i min situation. Jag vände om och tog alla mina ockulta new age-böcker och gick ut och slängde dem i soptunnan” 

Låt ingen stjäla din krona

Heb 12:1 - När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss.

Många saker önskar att stjäla kronan och segern i våra liv. Synden önskar att stjäla och ta ifrån oss allt det av liv, kraft och välsignelse som Herren har gett oss, och den vill snärja oss till den grad att vi inte längre kan, eller har möjlighet för att fullborda vårt lopp.

Synden håller fast i oss, och den drar oss bort från närheten och den första kärleken till Jesus. Den stjäler vår glädje, vår hängivenhet, renhet och kraft. Den anklagar och dömer oss som förlorade, utan möjlighet för nåd eller upprättelse från Gud. Den ger oss inga valmöjligheter eller alternativ, men leder och lockar oss in på en enda väg, den breda vägen, som är fördömelsens väg mot förtappelse och död. 

Herren förbereder sin brud

I följe judisk tradition, så ska bruden förbereda sig inför bröllopet genom att genomföra ett rituellt judiska bad – mikve eller mikvah.

Att bada mikve är en reningsritual, som genomförs ett par dagar före själva bröllopet, där handlingen symboliserar en andlig rening för bruden. Bruden måste bli helt ren, så innan hon stiger ner i vattnet så tvättar hon sig, tar bort all smink, nagellack och sina smycken.

Vi lever i en tid där Herren förbereder sin brud för det kommande bröllopet. Han tvättar oss, och gör oss rena och helt avskilda för honom. Han önskar en brud, som är fullständigt övergiven och överlåten sin brudgum. Han önskar att avkläda oss den här världen, och den här världens sätt att leva och tänka på. Brudens och församlingens prydnad, får inte vara något yttre och pålagt, men något som kommer från ”hjärtats dolda människa” (1 Pet 3:4).

Är du klar för himlen

”Är du klar för himlen, och har du din sak klar med Herren? Har du låtit något eller någon stjäla din krona, och tillhör ditt hjärta endast Jesus? Har du en gång brunnit för Herren och vandrat på hans väg, men låtit något komma i mellan dig och din frälsnings Gud? Har din första kärlek svalnat, och har den här världens ande fått grepp om ditt liv?

Han väntar på dig för att gripa ditt hjärta på nytt. Han längtar efter att komma, och dra dig när till sig. Han vill sätta kronan på ditt huvud, och tvätta din klädnad så att den blir ren igen. Han önskar att bli din, och att du blir hans.”


Jesus kommer snart!

tisdag 20 oktober 2015

På väg till det himmelska Jerusalem


Vi är på väg och på vandring till det himmelska Jerusalem. Här i livet vandrar vi på den smala vägen, där varje steg vi tar för oss närmare vårt dyrbara hopp och vårt slutgiltiga mål, det nya Jerusalem.

Det finns en stad långt ovan molnen, och det finns en himmelsk och fullkomlig boning som vår frälsare och Herre har förberett åt sin brud. Han lämnade oss motvilligt, bara för att gå bort och förbereda en plats åt oss. Driven av sin kärlek, och i sin längtan att vara tillsammans med oss för alltid, har han förberett det allra bästa för sitt folk. Det är något som är helt obeskrivligt, och som samtidigt är ett uttryck för hans villkorslösa och eviga kärlek.

Staden vi aldrig har sett

Vi är på väg till ett land vi aldrig har sett, och till en stad vi bara har hört talas om. Men tanken om vår kommande frälsning och denna ljuvliga plats ger oss tro, hopp och styrka till att fortsätta vår vandring. Den ger kraft till att uthärda de djupaste dalar, och de mörkaste platser. Löftet och hoppet om vårt hemland brinner klart som en fackla, och den lyser upp vår väg.

Lång ut i horisonten, kan vi skåda det eviga ljuset. Vi kan känna värmen, och vi kan höra tonen från den himmelska staden. Detta ljus växer sig större ju närmare vi kommer, och tonen blir allt klarare i styrka och kraft. Härligheten, och den heliga Guds närvaro som vilar över staden får oss till att falla ner på våra knän. En överväldigande glädje och tacksamhet fyller våra hjärtan, över tanken att vi snart är framme och att vi äntligen ska få tåga in genom dess portar.    

1 Kor 2:9 -Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom.

Johannes sammanfattar alltsammans, och säger ganska kort, att Herren har berett mer åt oss i all sin härlighet, än vi någonsin förut har sett, utöver all vår förväntan, eller vad vi någonsin kan förstå med vårt förstånd. Gud har helt enkelt en helt fantastisk framtid och en underbar plats för sitt folk.

Uppenbarelseboken beskriver denna plats som den heliga staden, och Jerusalem från ovan. Det är den levande Gudens stad som Herren har ställt i ordning. En stad med väldiga murar byggda av Jaspis, där staden själv är byggd av rent guld. Från Guds tron flödar livets vatten, där livets träd står på varje sidan av floden. Det är en obeskrivlig skönhet som Herren har skapat för sitt folk, för att vi ska ta del av den, och njuta av all dess skönhet och glans.

Lever vi för evigheten

Men vi måste fråga oss om vi har evigheten i våra tankar, och om vårt eviga hem är vårt hopp och vår glädje? Har vi en förståelse för, att vi en dag och mycket snart kommer att få lämna den här jorden för att komma till den plats som vår frälsare har förberett åt oss?

Är himlen vårt hopp på vår vandring, eller har vi blivit så hemmastadda i det här livet, att vi inte längre längtar eller suckar efter vårt barnaskap och efter vår kropps förlossning? Samlar vi skatter i himlen, och sträcker oss ut efter det som har evighetsvärde, eller lever vi för det som hör det jordiska till?

Längtar vi efter Honom

Framför allt, måste vi fråga oss själva om vi längtar efter honom? Längtar vi efter honom som har ögon som eld, fötter som koppar och har en röst som väldiga vatten?

Har vi förlorat den första kärleken till honom som är större än livet själv? Han som räddade våra liv för evigheten, bröt syndens och mörkrets förbannelse i våra liv och satte oss fria. Den samme man som hängde på korset, och sedan for till det himmelska för 2000 år sedan, kommer mycket snart tillbaka. Den dagen kommer jag äntligen att få se honom med mina egna ögon, och jag kommer äntligen att få höra rösten av honom som drog mig upp ur den djupaste dy, och tog mig ut ur det mörkaste mörker. Jag kommer att få se honom – den levande och sanne Guden.  

Med blicken på lönen

Heb 12:1-2 - När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare

M
ed blicken på Jesus, och med blicken på det nya Jerusalem, så vandrar vi vår givna bana. Vi kan inte alltid se vart vägen bär hän, men ljuset från himlen, Herrens röst och glansen från den gyllene staden, är där alltid för att leda oss. Hoppet om att vi snart är framme bär oss framåt, och ger oss mod på vår resa. 

D
en dagen vi går in genom porten, så är alla tårar glömda. All smärta, alla bekymmer och all strid är slut. Hoppet är nu utbytt med åskådning, och vandringens tid är förbi. Vi vet inte riktigt vad som väntar oss eller helt hur det kommer att bli en gång. Men vi vet att en dag är vi där, och vi kommer hem. Sabbatsvilan kommer få sin början, men som aldrig kommer att ha någon ände eller något slut. 

I hoppet om hans tillkommelse

Mikael 

torsdag 15 oktober 2015

Islamiska staten och det tredje sigillet


Upp 6: 5-6 - När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag det tredje väsendet säga: "Kom!" Och jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den hade en våg i handen. Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra väsendena säga: "Ett mått vete för en denar, och tre mått korn för en denar, och oljan och vinet får du inte skada."

Ett naturligt resultat, som kommer i kölvattnet av det andra sigillet som förlöser en svår tid av krig och ödeläggelse över jorden, är svält. Det grekiska ordet för hunger här är”limos”, och betyder helt enkelt hunger och svält.

Johannes såg denna ryttare, och han hade en våg i sin hand. Han får veta värdet på maten i förhållande till en dagsration. En denar var så mycket som en vanlig arbetare tjänade på en dag, och det var alltså priset för ett mått (liter) vete, eller tre mått korn.

ISIS och en ny mynt-sort

Det som kan vara intressant här och i förbindelse med det tredje sigillet, är att det mynt som ISIS har tagit fram är just denar. Dinar är den samma mynt-sort som uppenbarelseboken använder för att beskriva den hungersnöd som ska komma över världen.

Islamiska staten

I 2014 skrev min gode vän Tage Bergman ett intressant inlägg, där han skriver om den Islamiska staten och den valuta de önskar att införa. Tage skriver:

”På kort tid har den Islamska staten blivit en faktor att räkna med i Mellanöstern. Deras senaste idé är att skapa en egen valuta som ska gälla inom det område de kontrollerar. Mynten kommer att vara helt i guld, silver och koppar. De avbildningar de har på sina mynt är talande. Första myntet visar en karta över hela jorden. Världsherravälde är deras mål. Sedan har vi en avbildning av ett sädesslag, det påminner om ett Israeliskt mynt. Likaså myntet med palmerna påminner om ett Israeliskt mynt. Det fjärde myntet avbildar al-Aqsamoskén vilket visar Islamska statens huvudmål, Jerusalem. Sista myntet visar Umayyadmoskén i Damaskus”.

Hela inlägget kan läsas här:
http://denytterstatiden.blogspot.dk/2014/11/islamska-staten_27.html

Ett kalifat med egen valuta

Flera bilder på sociala medier, tyder på att IS nu är klara att använda sin egen valuta inom det territorium som terrorgruppen förklarade som ett kalifat i fjol. Deras egna islamiska dinarer i guld, silver och koppar skulle ”befria” den muslimska världen från det ”sataniska globala ekonomiska systemet”.

På mynten skulle finnas ett arabiskt budskap i linje med ”den islamiska staten” som är baserat på profeternas lära. Mynten tas troligen i bruk snarast, då IS är inställda  på att fira sin första årsdag av det kalifat som dom förklarade den 29 juni 2014.


Jesus kommer snart!

lördag 10 oktober 2015

Mellanöstern i profetiskt ljus


Jämte världsekonomin, naturkatastrofer och tidstecken på både det sociala, andliga och politiska området, så lyser Mellanöstern som ett fyrtorn och som ett bloss på den profetiska himlen.

De senaste år, har varje händelse och den utveckling vi sett, varit ett tydligt steg mot den absolut avgörande tiden och den sista årsveckans början.

Israel och Mellanöstern är hjärtat

En stor del av Guds plan och det profetiska ordet har med Israel och det judiska folket att göra, som både innebär deras kallelse, deras tillfälliga förstockelse, och deras kommande upprättelse.

Det betyder att Israel är hjärtat i ändetidens händelser, och desto mer vi närmar oss Jesu återkomst, kommer Mellanöstern, Israel, och det judiska folket att vara i mittpunkt och ha en central plats i det profetiska ordet.

Mellanöstern i brand

Utvecklingen har i den senaste tiden varit skrämmande, och vi upplever i dag ett Mellanöstern som bokstavligt talat står i brand. Det är ett Mellanöstern där vi ser ett kompakt mörker sprida sig, och ett landområde som är präglat av krig, anarki och fruktansvärda brott mot de mänskliga rättigheterna.

Jag upplevde att Herren talade till mitt hjärta att Mellanöstern var just ett av de områden vi skulle hålla ett extra öga på, med tanke på den absoluta sista och avslutande tiden. Man kan säga att på samma sätt som att allting började i Mellanöstern, kommer allting också att avslutas i Mellanöstern.

Jakobs nöd

Jer 30: 11 - Ty jag är med dig, säger HERREN, för att rädda dig. Jag skall göra slut på alla de hednafolk bland vilka jag har spritt ut dig. Men dig skall jag inte tillintetgöra, utan jag skall bestraffa dig med rättvisa. Ty alldeles ostraffad kan jag inte lämna dig.

Jeremia kap 30 är en profetia som delvis har blivit uppfylld. Vers tre talar om att först och innan Jakobs nöd, måste Israel vara tillbaka i sitt hemland, som senare kommer att resultera i att Israel kommer att tjäna Messias som den kommande konungen i Israel (vers 9). Syftet med Jakobs nöd och vedermödan är tvåfaldig, och i vers elva kan vi tydligt se vad syftet är med den tid av lidande som kommer över världen.
Det ena syftet är att döma och gå straffa de nationer där judarna har varit utspridda i världen, och det andra syftet är att rena, disciplinera och gå till rätta med den judiska nationen. Under vedermödan ska Israel ska få lov att välja mellan Kristus och den falska messias Antikrist, och Israel ska renas och förberedas för det kommande 1000 års riket.

Tecken i Mellanöstern

På bara lite över ett år har vi sett en tydlig upptrappning till denna tid, som också är den sista årsveckan för Israel, och Jakobs nöd.

Bara några av de stora och avgörande händelser vi har upplevt och tagit del under det sista året, är bland annat Islamiska Staten som har bildat ett kalifat och börjat sitt sprida sina terrorhandlingar i Mellanöstern med våldsam kraft. Vi har också upplevt Israel i krig med Hamas, och hur USA och omvärlden har fått igenom ett avtal med Iran om deras kärnprogram, som bäddar för Irans vidare kärnvapen program och utveckling av kärnvapen.

Syrien konflikten

Bare de senaste dagarna har också upplevt en tydlig upptrappning av konflikten i Syrien, som inte bara har blivit ett regionalt krig, men som ser ut till att utveckla sig till något globalt och som kan accelerera till något helt avgörande för den profetiska utvecklingen i Mellanöstern.

Syrien, ett land som gränsar till Israel, upplever just nu ett kaos utan jämförelse, där millioner av människor flyr från detta inferno. Vi har senast sett stormakten Kina blanda sig i konflikten, där förutom Assads egna styrkor, nu också Iran, terrorist gruppen Hizbollah, Ryssland, och Irak står tillsammans för att bekämpa den Islamiska Staten.

Vi ser därmed tydliga förberedelser till GOG/Magog kriget, den profetiska uppfyllelsen av Damaskus profetian i Jesaja 17, och kungarna från Östern som en dag kommer att dra mot Jerusalem.

På väg mot Harmageddon

Till sist men inte minst, är allt detta vi ser och upplever, en tydlig upptrappning som till sist leder till slaget vid Harmageddon, och den dag då Jesus sätter sina fötter på Oljeberget för att besegra Antikrist, den falske profeten och varje arme som har vänt sig mot Israel och det judiska folket.

Det är profetiska tider för Israel, och det är profetiska tider för den här världen. Vi väntar på honom som ”är och som var och skall komma”. Han kommer för att besegra fienden, och för att upprätta sitt rike här på jorden. Herren kommer att sätta sin tron i Jerusalem, och lag ska utgå hur hans mun, och han kommer att uppenbara sig själv som Konungarnas konung och Herrarnas Herre.  


Jesus kommer snart!

måndag 5 oktober 2015

Den judiska bröllopstraditionen och uppryckandet


Joh 14:1 – Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag så ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni ska vara där jag är.

Den äldre judiska bröllopstraditionen, är en fantastisk bild och symbolik på Herrens församling och själva uppryckandet. Det är den som Jesus refererat till, när han ger löftet och tröstar och uppmuntrar sina lärjungar, att han en dag ska komma tillbaka för att hämta oss till sitt himmelska hem.   

Den judiska bröllopstraditionen visar bland annat på brudgummen som lämnar sin Faders hus för att hitta, och förhandla priset med brudens föräldrar. När priset var bestämt, var paret sedan trolovade. 

Till sin Faders hus

Brudgummen lämnar sedan sin kommande brud, för att åka tillbaka till sin Faders hus för att förbereda ett gemensamt hem. I den tid då de är separerade förbereder och väntar bruden på att brudgummen plöstligt ska komma igen för att hämta henne hem till sig. I sju dagar är brud och brudgum undangömda för gästerna som firar denna begivenhet under tiden. När sju dagar har gått kommer brudgummen fram för att visa fram sin brud. 


Vi lever vi i en tid av förberedelse och i väntan på det som ska komma. Vi förbereder våra hjärtan och gör oss redo för den dagen. Och i väntans tid ropar vi och ber att den dagen snart ska komma. – ”Kom snart, så vi kan se dig sådan som du är, och få lov att vara tillsammans med dig för evigt”! Brud och brudgum – förenade och tillsammans för alltid. 

Ta gärna del av hela inlägget på sidan Jesus kommer snart:

Den judiska bröllopstraditionen och uppryckandet

Mikael 








         

torsdag 1 oktober 2015

Kraftig jordbävning på 8.3 skakar Chile




Den 16 september skakades Chile av en ovanligt kraftig jordbävning som mätte hela 8.3 på Richterskalan, och som kunde kändes ända bort till Argentinas huvudstad Buenos Aires. Minst fem personer har dött och en miljon människor har evakuerats.    

Marken flyttade sig

Både vulkanutbrott och jordbävningar beror på rörelser i jordens yttersta delar. Det här skalvet i Chile var så kraftigt att man genom att använda interferogram, har kunnat se och avläsa hur mycket marken flyttade på sig under själva skalvet.

Ändetidens jordbävningar

Upp 6: 12-16 - Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning. Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod. Himlens stjärnor föll ner på jorden, som när ett fikonträd fäller sina omogna frukter, när det skakas. Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sin plats.

Även om dessa jordbävningar vi upplever i dag är våldsamma, är det bara en försmak, och ingenting i jämförelse med dem som kommer under vedermödans tid.

Uppenbarelseboken talar om fem stora jordbävningar, där den första sker vid det sjätte sigillet. Den här är en massiv världsvid jordbävning som resulterar i att jordplattorna rör och flyttar sig så kraftigt, att alla jordens berg och öar kommer att flyttas från sina platser. Det här måste vara en jordbävning som är utanför alla kategorier när vi mäter på Richterskalan.

Den femte och sista jordbävningen

Upp 16: 18 – Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet, och den sade: "Det har skett." Och det kom blixtar, dån och åska och en stor jordbävning, en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden, så väldig var den. Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. Alla öar flydde och bergen fanns inte mer. Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan, eftersom den var mycket svår.

Den femte och den sista jordbävningen, är utan jämförelse i hela mänsklighetens historia. Den sjunde ängeln tömmer den sista vredesskålen över jorden i själva avslutningen av den stora nöden.

Städer störtar samman, och på samma gång faller 25 kg stora hagel ned från himlen över människorna. Den här gången, och till skillnad från jordbävningen vid det sjätte sigillet, kommer inte bara öar och berg att flytta sig men kommer helt enkelt att upphöra att existera.

Jesaja talar också om denna händelse som får jorden att rämna, och en jord som skakar i sina grundvalar:

Jes 24: 18-20 - Det skall ske att den som flyr undan förskräckelsens rop störtar i fallgropen, och den som kommer upp ur fallgropen fångas i snaran. Ty fönstren i höjden är öppna och jordens grundvalar skakar. Jorden brister, ja, den brister. Jorden rämnar, ja, den rämnar. Jorden vacklar, ja, den vacklar. Jorden raglar som en drucken. Den svajar fram och tillbaka som en vakthydda i trädets topp. Dess missgärning vilar tung på den. Den skall falla och inte mer resa sig

Jesus kommer snart!

Källa: