måndag 28 mars 2016

Uppryckandet är "imminent" eller närstående



1 Tess 1:10 – Och vänta på hans Son från himlen, honom som Gud har uppväckt från de döda, Jesus som har frälst oss från den kommande vredesdomen.

En av den allra viktigaste delen när vi pratar om uppryckelsen, är att den är ”imminent”, som betyder att den är närstående och något som man kan förvänta kan ske när som helst.

Betydelsen av det engelska ordet ”imminent” är ”the quality or condition of being about to occur” – En händelse eller ett tillstånd som är på väg att inträffa. Så när vi talar om Herrens ”imminenta” eller närstående återkomst i förbindelse med ändetidsprofetior, så betyder det helt enkelt att Jesu återkomst till församlingen kan ske när som helst, utan några som helst förutgående tecken.

Ordet ”vänta” i denna bibelvers är översatt från ordet ”anamenein”, som betyder att ”vänta på att någon ska ankomma”. Det visar på den ”aktiva” attityd och roll den person har som väntar.

Uppryckelsen – en teckenlös händelse

Det ända sättet att uppryckelsen av församlingen kan vara ”imminent” och teckenlös, är att den måste ske före vedermödan eller den sista årsveckan. Det finns med andra ord inga profetiska tecken som ska föregå uppryckelsen, eller något som församlingen ska vara uppmärksam på ska ske, innan det att denna händelse kan äga rum.

Om församlingen skulle vänta på vissa tecken, så skulle det inte finnas eller vara behov av att ”ständigt vänta på Herrens återkomst”.

Jesu synliga återkomst

Till skillnad från uppryckelsen är Jesu synliga återkomst inte ”imminent”, då det måste ske vissa tecken eller händelser före det att Jesus kan sätta sina fötter på Oljeberget.

För det första måste Israel vara tillbaka i sitt land. Antikrist måste ha trätt fram, och vi måste uppleva förödelsens styggelse och vilddjurets märke. De två profeter måste också träda fram och profetera under 3,5 år, och Guds domslut och vrede måste utgjutas över den här jorden. Till sist måste varje nation vända sig mot Israel, och vi kommer att få det som bibeln kallar Harmagedon.

Avsaknaden av styrkande ord

Det som är viktigt när vi talar om församlingens uppryckande, är att man helt enkelt måste till åsidosätta den totala avsaknad som finns av styrkande ord, löften om evigt liv till för den som håller ut och ger sitt liv under vedermödans lidande, eller löften om kraft under Antikrists regerande.

Skulle det vara på det sättet att församlingen var ämnad till att gå igenom vedermödans tid, skulle Herren naturligtvis förbereda och varna sin församling om detta.

Ordet uppmanar oss

Guds ord uppmanar oss genomgående att ha en ständig förväntan på Jesu återkomst, som alltså är en genuin händelse utan några som helst förutgående tecken. Här är exempel på några av de bibelställen som både pekar och visar oss att församlingen ska leva i en ständig förväntan till vår Herre Jesu komma för sitt folk:

Rom 13: 11-12 – Akten på allt detta, så mycket mer som I veten vad tiden lider, att stunden nu är inne för eder att vakna upp ur sömnen. Ty frälsningen är oss nu närmare, än då vi kom till tro. Natten är framskriden, och dagen är nära. Låt oss därför avlägga mörkrets gärningar och ikläda oss ljusets vapenrustning.

1 Kor 1:7 – så att I icke står tillbaka i fråga om någon nådegåva, medan I väntar på vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse.

Fil 3:20 – Vi åter har vårt medborgarskap i himmelen, och därifrån vänta vi och Herren Jesus Kristus såsom Frälsare.

Fil 4:5 – Låten ert saktmod bli kunnigt för alla människor. Herren är nära!

1 Tess 1:10 – och till att vänta hans Son från himmelen, honom som han har uppväckt från de döda, Jesus, som frälser oss undan den kommande vredesdomen.

Tit 2:13 – medan vi vänta på vårt saliga hopps fullbordan och på den store Gudens och vår Frälsares, Kristi Jesu, härlighets uppenbarelse.

Heb 9:28 – och han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.

Heb 10: 37 – Ty ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma, och han skall inte dröja.

Jak 5:7 – Vänta alltså tåligt, bröder, tills Herren kommer.

Jak 5:8 – Var också ni tåliga och styrk era hjärtan, ty Herrens ankomst är nära.

1 Pet 4:7 – Slutet på allting är nära.

Judas 1:21 – Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet ska ger er evigt liv.

Upp 3:11 – Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona.

Upp 22:7 – ”Och se, jag kommer snart.

Upp 22:20 – Han som betygar detta säger: ”Ja, jag kommer snart.” 

Amen, kom, Herre Jesus!

Det här var alltså några av de bibelställen som visar oss på den förväntning som församlingen ska ha. Ord som talar om Herrens närstående återkomst, och församlingens behov för att alltid vara förberedd. De talar om Herrens återkomst utan föregående tecken, och de ger tröst och uppmuntran utan att relatera dem till vedermödans tid.

Maranatha – Du vår Herre, kom

1 Kor 16:22 – Om någon inte har Herren kär, skall han vara under förbannelse. Marana tha.

Ett av de starkaste argument för att den första församlingen levde i en ständig förväntning på Jesu återkomst är det sätt de hälsade varandra och som Paulus använder i ett av sina brev: Marana´ta.

Ordet Marana´ta är arameiska och betyder ungefär ”Du vår Herre, kom!” Det var ett utryck för församlingens längtan och förståelsen för att Herren kunde komma när som helst. Så när Paulus skriver avslutningshälsningen i 1 Kor 16, säger han att om någon inte har Herren kär ska han vara ”anathema”. Det ordet betyder förbannad, och alltså förbannad från ”Marana tha”, Herrens komma.

Om den första församlingen inte hade en förväntning på att Herren skulle komma, hade de inte använt denna hälsningsfras som både är en bön, en begäran och ett rop efter Jesu återkomst.

Paulus väntade på Herren

1 Tess 4:15 - Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst skall alls inte komma före de insomnade

Paulus använder ordet ”vi” när han nämner dem som lever och är kvar till Herrens ankomst, vilket talar för att uppryckelsen i princip redan kunde hända på Paulus tid.

Jak 5:8 – Var också ni tåliga och styrk era hjärtan, ty Herrens ankomst är nära

Reda på Paulus tid var Herrens återkomst nära, och han uppmuntrar församlingen att leva i en ständig förväntan till Jesus från himlen.

När vi talar tolkar den tid vi som vi lever i, och tror att vi är den generation som kommer att uppleva att Herrens kommer tillbaka, är det för att vi jämför profetiska tecken med vedermödans tid. På grund av tidens tecken, kan vi se att Herrens dag närmar sig, och att födslovåndorna tilltar.

Det är med andra ord inre och yttre tecken som pekar på att den 70:e och den sista årsveckan närmar sig, och därmed också uppryckelsen av församlingen.

De apostoliska kyrkofäderna

Jesse Forest Silver, skriver i sin bok ”The Lord´s Return skrev om de apostoliska kyrkofäderna: ”Dom förväntade Herrens återkomst på sin tid. Dom trodde att tiden var närstående, då Herren hade lärt dem att ha en vakande attityd. (13)

John F. Walvoord, en kristen teolog sammanfattar på detta sätt: ”Det centrala elementet i pretrib lären, nämligen läran om Herrens imminenta och närstående återkomst, är en framträdande roll i den tidiga kyrkan, som levde i en konstant förväntning till Herrens komma för hans församling.

 hoppet om Herrens tillkommelse!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar