Kära Syskon
Här kommer några inspirerande texter som talar in i vår tid och vår kommande förlossning. Herrens återkomst är mycket nära! Men några av dessa texter har samtidigt blivit till musik, som ni är välkomna till att ta del av här. De kommer samtidigt till att ligga under fliken musik, till vänster här på hemsidan.
Vi varnar och slår larm: https://suno.com/s/SeGIIouHMWbDkiEZ
Kom hit upp: https://suno.com/s/wuzzXLysI7XiOgk8
Jag har kämpat den goda kampen: https://suno.com/s/xZwxnnhXlU7pZu8T
Till en stad jag är på vandring: https://suno.com/s/N6tYJd0F55Szj8Sw
Vi varnar och slår larm
Hab 2:1 - Jag ska stå på min vaktpost och ställa mig i tornet. Jag vill spana för att se vad han ska tala till mig, vilket svar jag ska få på min klagan.
Vakna, alla väktare! Böj era öron till Herren, sätt trumpeten för er mun, och låt budskapet om Herrens tillkommelse gå ut. Vi slår larm, och vi varnar den här världen för en "helig visitation" från Gud. Vi höjer vår röst och proklamerar att tiden är snart slut. Vi profeterar om en mörk tid som kommer att gå ut över vår värld, och att det gäller för Guds folk att hålla sig vakna i den sena midnattstimmen.
Väktare, varna för att "Himmelriket är nära", och att Herren kommer i makt och härlighet. Varna för att tiden är nu, att en syndaflod är på väg, och att frälsning bara finns i Jesu frälsande ark. Varna och tala ömt – mana med Guds kärlek till varje avfälligt hjärta att komma tillbaka till Herrens väntande famn. Låt folket förstå att Herrens brud förbereder sig genom överlåtelse och genom att avkläda oss den här världens sätt.
Jag har kämpat den goda kampen
2 Tim 4: 7-8 – Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.
Herre, låt mig förstå att din tillkommelse är nära. Öppna mitt hjärtas ögon, så att jag förstår det hopp och den härlighet du har kallat mig till. Uppflamma min längtan efter förlossningens dag, och tänd en eld i mitt hjärta. Låt inte den här världen släcka den, och låt den aldrig tyna ut.
Jag glömmer allt som är omkring mig, och jag sluter mina ögon. I mitt inre ser jag mitt slutmål, den himmelska staden, och dig, min Herre, i all din härlighet och kraft. Jag fortsätter att gå, och jag sträcker mig mot det som ligger framför. Jag släpper allt som hindrar och tynger, och jag jagar mot målet för att vinna mitt segerpris och min segerkrans.
En dag kommer du att lägga en krona på mitt huvud. Du kommer att sätta en ring på mitt finger och en helig klädnad på min kropp. Du kommer att torka varje tår från min kind, och viska i mitt öra att du gör allt nytt. Du kommer att säga välkommen hem till mångtusende änglar, till alla de heliga och till ett evigt liv i Guds närhet. Till sist kommer du att säga de ord jag har längtat efter att höra sedan den dag jag blev född. Dessa ord, som har präglat och genomsyrat mitt liv och varje steg jag har tagit: ”Väl gjort, du gode och trogne tjänare, välkommen in i min Faders glädje.”
Kom hit upp
Den röst som en gång talade ljus i mörkret och skapade liv i universum ur tomma intet, kommer en dag att ropa mitt namn. Samma röst, som för två tusen år sedan ropade på Lazarus att komma ut ur graven och tog honom tillbaka från döden, kommer en dag att kalla mig att komma ”Hit upp”.
Det är samma röst som en gång talade och befallde vågorna på Genesarets sjö att vara stilla, och som mycket snart kommer att hälsa mig välkommen hem och tala tröstande och kärleksfulla ord i mitt öra.
Hans röst är som stora vatten, fylld med makt och auktoritet. Hans befallning fyller universums ändar, där skapelsen vittnar om hans makt. Samtidigt är hans röst fylld med kärlek och omsorg, och en tröst och balsam för min själ.
Herrens mun talar ord som min själ längtar efter att höra, och han talar direkt till mitt hjärta och helt utan förbehåll. Han känner mitt hjärta, och mitt innersta är blottat, avklätt och naket inför honom. Han tar mitt hjärta, beskyddar det och håller det i sin hand.
”Jag kommer för att hämta dig hem till mig, för att du ska vara där jag är. Du är köpt med mitt blod, och du tillhör mig. Du är min och jag är din. Du är skapad för mig, till mig, och för att vi ska ha gemenskap och vandra tillsammans i all evighet. Låt blicken, din uppmärksamhet och ditt hjärta vara fäst på mig i den korta tid som är kvar. Låt inte den här världen stjäla din uppmärksamhet, och låt inget stjäla den första kärleken till mig. Med evig kärlek har jag älskat dig, och jag har fäst mitt namn vid dig. Du är kallad, utvald och förutbestämd till en evighet tillsammans med mig. Jag har en härlighet i beredskap för dig, långt större än du kan be eller tänka, och något som ingen människa tidigare någonsin har sett eller hört. En kort tid, så kommer jag. Jag kommer ner för att hämta dig.”
Den himmelska sången
Upp 5: 9-10 – Och de sjöng en ny sång: ”Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt köpt oss till Gud av alla stammar och språk, folk och folkslag. Du har gjort oss till kungar och präster åt vår Gud, och vi skall regera på jorden.”
Det finns en sång som Herren har givit dig och lagt i ditt hjärta. Det är en sång som ingen människa ännu har sjungit eller hört tonerna av. Den är född och finns bevarad i den himmelska världen. Den väntar på oss och är en himmelsk lovsång, som är given och dedikerad till Herrens utvalda och förlösta skara. Det är en sång som rör Guds hjärta, och som änglarna bara drömmer om att kunna ta del av och vara en del av.
Men det är bara människor som är förlösta från detta jordeliv som kan ta del av och sjunga den här sången. Människor som har blivit renade med Lammets dyrbara blod, själar som har tagit Jesu seger på korset och gjort den till sin. Sången är given till de människor som är kallade, förutbestämda och utvalda före jordens grundval blev lagd – människor som är frälsta av Guds nåd och som har sina namn skrivna i livets dyrbara bok. Snart, mycket snart, kommer vi att få lov att lovsjunga i historiens största allsång – en lovsång och en hyllning till Jesus Kristus, det slaktade lammet.
Till en stad jag är på vandring
Upp 3:12 - Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig lämna det. På honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn.
På muren i det nya Jerusalem står det änglar med basuner vid sin mun. De har lyft dem och är klara till att blåsa en sista gång. Vi är nära nu, och bara en liten bit kvar, så är vi där. Snart kommer den sista basunen ljuda, och himmelens port kommer att öppnas. Vi kommer då att tåga in, tillsammans med människor från alla folk och stammar.
För första gången då, går vi in i det nya Jerusalem, den härliga staden, och vårt kommande hem. Vi är på väg mot ett hemland vi aldrig har sett, och till en stad vi bara har läst och hört om. Där finns Guds tron och all hans härlighet, en plats där hela atmosfären är fylld av hans ljuvlighet.
Han tröstar mig, och torkar varje tår från min kind. Han sätter en krona på mitt huvud, och en segerkrans om min hals. Han gör mig till en pelare i sitt tempel, och skriver stadens namn på min panna. Han ger mig sitt underbara löfte, att jag aldrig någonsin ska lämna denna plats igen.
Framför tronen
Jag står framför tronen, klädd i vita kläder, med segerkransen i min hand. Hela Kristi brudeskara, som består av alla pånyttfödda människor, har varit inför Kristi domstol och fått lön efter sina gärningar och efter sin trofasthet mot Herren under sitt liv på jorden.
Allt det som inte var från Gud, och varje område där vi inte byggt våra liv på Herren, är nu borta, uppbränt och tillintetgjort. Det som är kvar är endast det som är rent, sant och det som har evighetsvärde. Våra korta liv på jorden är över, och vi har fullbordat våra lopp. Nu står Guds folk på tröskeln till evigheten tillsammans med änglarna, de heliga och Herren själv.
Herrens ansikte skiner som solen, och hans röst är som stora vatten. När han talar, lyssnar universum och stjärnorna böjer sig efter hans ord. Hans röst är långt mycket mäktigare än det största vattenfall, men samtidigt mjuk som balsam för min själ.
Varje ord han talar penetrerar mitt hjärta och genomströmmar mitt liv med fullkomlig kärlek, nåd och liv. För första gången upplever jag en gränslös och villkorslös kärlek, och jag känner mig fullkomligt accepterad, älskad och fullständigt fri. All annan skönhet jag tidigare har upplevt bleknar i jämförelse med hans och det jag ser. Jesus stryker sina händer över mitt ansikte. När han gör det försvinner varje jordisk tanke och varje smärtsamt minne som jag upplevt i min vandring på jorden. Kvar är endast frid, glädje och en evig tacksamhet till Herren.
Änglarna blåser i sina trumpeter i ett stigande crescendo. De 24 äldste och de fyra väsenden faller ner på sina knän och lägger sina kronor på marken. Tillsammans med hela himlens härskara stämmer de upp i ett enstämmigt lov till Herren. En ny lovsång börjar ljuda i himlen. Den här gången är det de 24 äldste som sjunger, och hela Guds församling tillber och sjunger med. Det är de återlösas sång, som bara de som har upplevt korset och kraften i Jesu försoning i sina liv kan sjunga med på. (Upp 5:9)
”Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt oss från alla stammar och språk, folk och folkslag. Du har gjort oss till ett konungadöme, till präster åt vår Gud, och vi ska regera på jorden.”
Maranatha - Du vår Herre, kom!
Mikael
