söndag 28 februari 2021

En röst som ropar i öknen!



”I GT var det en vanlig sed att man tog bort stenarna från vägen, så det blev lätt och överkomligt för konungen att komma fram. När Johannes vände sig till Israels folk, så var det en besökelsestid för folket - en nådatid för omvändelse och välsignelse.”

Rykten om krig

Det har varit två nyheter på det senaste som har fångat min uppmärksamhet. Den första handlar om den spända relationen mellan Kina och Indien - de två länder i världen med störst befolkningsmängd.

I 1962 upplevde vi det kinesiska-indiska kriget, där länderna stred om gränsen. När Indien gjorde kärnvapenprovsprängningar på 1990-talet, så upprustade man med Kina i tankarna. Kina har gjort anspråk på landområden i nordöstra Indien, och konflikten mellan dessa länder har aldrig lösts.

I 2020 hade länderna konfrontationer vid gränsen, med det dödligaste på 45 år. Här efteråt har det visats sig, att under den konfrontation vi upplevde förra året, var dessa länder nära ett fulltaligt krig. Det är två länder, som båda är rustade till tänderna och kärnvapenmakter.

Ändetidens pest och virusutbrott

I förra inlägget undrade jag mig över den gula hästen i uppenbarelseboken, som är orsak till att en fjärdedel av människan på jorden dör, bland annat genom pest eller virusutbrott. Vi har sett hur snabbt Covid-19 har möjlighet för att sprida sig, och vi förstår hur stor skada den kan orsaka om det skulle vara av mer aggressiv art. När jag läste denne artikel så gav det mig en större förståelse för, att det scenario vi läser om i uppenbarelseboken, varken är omöjligt eller långt borta.  

Det är forskare som varnar för ett nytt upptäckt virus, också kallat ”Nipahvirus”, som kan vara nästa pandemi och ”The Big One”. När man läser om den låter den ganska allvarlig. Viruset är 75 gånger mer dödlig än Covid-19 och medverkar till att hjärnan svullnar upp. Utbrott i södra och sydöstra Asien visar att viruset är extremt dödligt, med en dödlighet på mellan 40 och 75 procent. Det finns ännu inget vaccin mot detta virus.

Avslutning

Johannes betyder ”Gud har förbarmat sig” eller ”Gud är nådig”. Johannes var omtalad i det profetiska ordet som den som skulle gå framför Herren, för att ”bana en väg för Herren och göra stigarna raka” (Matt 3:3).

I GT var det en vanlig sed att man tog bort stenarna från vägen, så det blev lätt och överkomligt för konungen att komma fram. När Johannes vände sig till Israels folk, så var det en besökelsestid för folket - en nådatid för omvändelse och välsignelse. Johannes banade vägen för Messias genom att ta bort dom andliga stenarna i Israel, så när Messias kom, var folket klara till att ta emot honom och hans rike. Jesaja ger en bild av det här och proklamerar, att ”varje dal ska höjas och varje berg ska sänkas, ojämn mark ska jämnas och kuperat land bli slät mark” (Jes 40:4) 

Johannes var en profetisk röst, och hans tjänst var tätt knuten till Messias framträdande. Han blev kallad ”glädjens budbärarinna”, och skulle peka på Herren och säga ”Se, er Gud!”, till folket (Jes 40:9).

En nådatid

I dag upplever vi ännu en nåda och besökelsestid, för den här världen. På samma sätt som när Jesus skulle träda fram för första gången på jorden, så upplever vi en nåd och besökelsestid, här vid hans andra återkomst.

Ett särskilt kall går ut i denna tid, och Herren gör oss uppmärksamma på att ta emot detta nådens förlösande evangelium, så länge det är tid kvar. Det är samtidigt en uppmaning till att göra oss klara till Herrens snara återkomst, då Herren återigen kommer att ”träda fram”. Församlingens är glädjens budbärarinna, den profetiska rösten, och vi uppmanar folket att ”Se och försonas med Herren", som står med utsträckta händer, för att frälsa, befria och hela, varje sargande och törstande själ.

 

Jesus kommer snart!