FN är med stora steg på väg att godkänna en Palestinsk stat, vilket betyder en ytterligare delning av det lilla och utvalda landet Israel. När man delar det land som Herren anger som sitt, så är det något som berör hans hjärta. En dag kommer Herren döma hednafolken och nationerna för att de har förskingrat Guds folk och delat Herrens land.
Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober, har medverkat till att vi nu är ännu närmare ett upprättande av en palestinsk stat. Världens ögon vilar på Israel och Gaza, där man menar att den rätta politiska lösningen för fred i Mellanöstern är att erkänna och godkänna en palestinsk stat.
FN´s omrösting öppnar dörren
FN:s generalförsamling har precis röstat 143 för och 9 mot att ge
palestinierna, som ännu inte har fullt medlemskap i FN, fler och nya
möjligheter och rättigheter. Det gör det bland annat möjligt för dem att väljas
in i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sedan 2012 har palestinierna
observatörsstatus och inte fullt medlemsskap.
Tidigare på månaden försökte Förenade Arabemiraten driva igenom en
resolution som då hade gett Palestina fullt ut medlemskap. Därmed hade en
palestinsk stat varit en realitet. Där uttalar USA sig och säger: "Vi
röstade emot den här resolutionen. Vi fortsätter att tro på kraften och löftet
om en tvåstatslösning och en självständig stat för det palestinska
folket." Biden-administrationen anser att "det bästa sättet att göra
det är genom direkta förhandlingar mellan parterna och inte genom en omröstning
i FN". Men förhandlingar pågår och allt tyder på att vi är på väg dit.
Som en havande kvinna i
smärtor
Guds domar liknas ofta vid en havande
kvinnas förlossningssmärtor. I början är smärtorna milda och kommer med stora
mellanrum, men de blir gradvis intensivare, mer plågsamma och frekventare ju
närmare förlossningstidpunkten man kommer. I vedermödans tid är ”barnet” som
ska födas fram Herrens tillkommelse, Israels frälsning och det kommande
Gudsriket på jorden. Födslovåndorna är domsluten vi ser i Uppenbarelseboken
3 Mos 26:18-28
I dessa verser varnar Herren
Israel fyra gånger, och om de inte lyssnar och omvänder sig, så kommer Herren
med en sjufaldig ökning jämfört med den förra. Det kan jämföras med domsluten i
Uppenbarelseboken där både sigill, trumpeter och vredesskålar innehåller en
sjufaldig dom. Talet sju är en symbol på det fullkomliga, så i det här
sammanhanget står det för Herrens fullkomliga domslut över den här världen.
Markus 13:8 ”Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike.
Det skall bli jordbävningar på många platser, och det skall uppstå hungersnöd. Detta är början på 'födslovåndorna'.
1 Tessalonikerbrevet 5:1-3 ”Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan.”
Ni har delat mitt land
Joel 3:1 - För se, i de dagarna och på den tiden, när jag gör slut på Judas och Jerusalems fångenskap, 2 ska jag samla alla hednafolk och föra dem ner till Joshafats dal. Där ska jag hålla dom över dem för mitt folks skull, min arvedel Israel som de har skingrat bland hednafolken. De har delat mitt land 3 och kastat lott om mitt folk.
Den här profetian i Joels bok, börjar i kapitel 2, där Herren lovar att utgjuta sin Ande, inkluderar också löftet om att frälsa Israels rest i Jerusalem. Denna frälsning sker vid Jesu synliga återkomst till det judiska folket - 'På Sions berg och i Jerusalem ska det finnas en räddad skara, så som Herren har sagt, bland de överlevande som Herren kallar' (Joel 2). I kapitel tre fortsätter Joel och beskriver att när Herren återvänder för att frälsa sitt folk, kommer han samtidigt att döma nationerna och hednafolken - "jag ska samla alla hednafolk och föra dem ner til Joshafats dal. Där ska jag hålla dom över dem för mitt folks skull"
Den juridiska grunden och anklagan från Herren är att hednafolken har skingrat Israels folk och man har delat Herrens land. Det betyder att en dag kommer Herren att döma människor och nationer baserat på hur de har behandlat landet Israel och det judiska folket. Det som är intressant här är att ordet "delat" är det hebreiska ordet "chalaq" som betyder "att dela", men som också kan betyda "plundra". Det vill säga - ni har delat och plundrat mitt land.
Domen i Jerusalem
Matt 25:31 - När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. 33 Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra. 34 Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. 35 För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. 36 Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
En dom över människan gentemot det judiska folket ser vi också i profetian i Matteus kap 25. Här beskriver Matteus hur alla människar som har överlevt vedermödan en dag kommer att samlas framför Herrens tron, som nu står i Jerusalem. Här kommer Herren att skilja fåren från getterna för att avgöra vem som får del i tusenårsrikets välsignelser. Församlingen har redan stått inför Kristi domstol sju år tidigare och har fått sin nådalön från Herren. Här är vi tillbaka med Jesus i våra förhärligade evighetskroppar.
När Jesus dömer fåren och getterna, ser vi att det är avgörande hur man har förhållit sig till judarna i vedermödans tid, som har varit under hård förföljelse från Antikrist. Jesus kommer säga: 'Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.' Dessa 'mina minsta bröder' är de messianska och förföljda judarna under vedermödans tid. Det man har gjort mot dem, har man gjort mot Herren själv. Detta är en personlig dom som är helt avgörande för varje persons agerande mot de messianska judarna.
Avslutning
Herren är ganska tydlig med att landet Israel är hans land, och det judiska
folket är hans folk. Den som rör vid Israel rör vid hans ögonsten (Sak 2:8). Jerusalem
och Israel blir därmed en
berusningens bägare och en tung sten för alla folk och ordet proklamerar att ”var
och en som lyfter den ska skada sig på den”. Till slut kommer den slutliga
domen och Herren kommer att döma och utrota alla hednafolk som kommer mot
Jerusalem och det judiska folket. När Israel är Guds ögonsten betyder
att när Herren betraktar världen gör han det genom sitt ”utvalda filter”, sitt
folk och sitt land.
Herren kan inte vara mer tydlig när det gäller Israel och det judiska
folket. Det som gör Israel särskild är för att Herren har sagt det. Han har
gett folket och nationen en särskild uppgift i den här världen, och den plan
kommer han att fullborda.
Mikael