Påve Franciscus har precis dött, och när det sker just nu, tror jag inte att det är en tillfällighet. Vi är så nära vedermödan och den avslutande tiden man kan komma. Scenen är förberedd för Antikrist, den falske profeten och skökokyrkan.
Påven och den katolska kyrkan har genom alla tider visat att den representerar den skökokyrka som vi blir presenterade för i Uppenbarelseboken. Här har även den nu avlidne påven, på ett tydligt sätt, blivit en symbol och banat väg för den interreligiösa världskyrka som i flera år har tagit form.
Det finns många gissningar om påvens roll, som sträcker sig allt från Antikrist till den falske profeten. Själv tror jag att påven kommer att vara den person som representerar skökokyrkan och det religiösa Babylon under vedermödans tid. I det sammanhanget är det otroligt intressant att nämna den utombibliska profetian om “den sista påven” som kommer att träda fram i ändens tid, i en tid av “många svårigheter” (vedermödan).
Malachias profetia / De 112 påvarna
Här tänker jag på Malachias utombibliska profetia, också känd som "De 112 påvarna" eller "Påveprofetian", från 1100-talet. Den sägs ha skrivits av det irländska helgonet Sankt Malachias (1094–1148). Profetian innehåller en lista över 112 påvar (och några motpåvar) från Malachias egen tid ända fram till världens slut.
Profetian om den 112:e påven är följande:
”Under den sista förföljelsen av den heliga romerska kyrkan skall Petrus II, romaren, regera. Han skall föra sin hjord i bete under många svårigheter, varpå – efter deras upphörande – de sju kullarnas stad skall förstöras och den fruktansvärde Domaren skall döma sitt folk.”
Vem är den 112:e påven
Enligt den vanligaste tolkningen var påve Franciscus nummer 112 i Malachias lista. Det betyder att han skulle vara den sista påven innan profetian går i uppfyllelse. Det sista delen i profetian, som handlar om “Petrus Romanus”, kopplas då ihop med just honom.
Men det finns olika sätt att räkna. Vissa forskare menar att listan kanske inte räknar med alla påvar, eller att vissa namn syftar på antipåvar (dvs. personer som gjort anspråk på påvetronen men inte officiellt räknas som påvar). Enligt den tolkningen skulle Franciscus i så fall vara nummer 111, vilket då skulle lämna plats för ännu en påve: Petrus Romanus som blir nummer 112!
Den siste påven, som alltså kommer efter Franciscus, kan med andra ord vara den påve som kommer att leda den katolska kyrkan i vedermödans tid och representera det religiösa Babylon, som till sist upplever Herrens dom i Uppenbarelseboken kapitel 18. Malachias profetia bekräftar detta och uttrycker det på detta sätt:
”De sju kullarnas stad skall förstöras, och den fruktansvärde Domaren skall döma sitt folk.”
Jesu liknelse om skökokyrkan
Matt 13:31–32 - Han lade fram en annan liknelse för dem: "Himmelriket är likt ett senapskorn, som en man tar och sår i sin åker. Det är minst av alla frön, men när det har växt upp är det större än andra örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna."
Skökan kommer inte enbart att vara den katolska kyrkan, men är en gemensam benämning för all falsk religion och all avfallen kristendom genom tiderna. Genom två liknelser i Matteusevangeliet visar Jesus hur skökokyrkan kommer att expandera i ändetiden och hur genomsyrad den kommer vara av falska läror.
Liknelsen i Matt 13 visar oss Guds rikes expansion intill Jesu återkomst. Det kommer att bli som ett stort träd, så att till sist himmelens fåglar kommer och bygger bo i dess grenar. Det visar på kyrkans onormala växt och expansion i ändens tid. Den kommer att omfatta hela världen, så att alla religioner söker gömställe i kyrkoträdets grenar.
Himmelriket är likt en surdeg
Matt 13:33 - Han berättade en annan liknelse för dem: "Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tar och blandar in i tre mått mjöl, tills alltsammans blir syrat."
Liknelsen visar oss den falska lära som skökokyrkan kommer att ha i ändetiden. Surdegen är genom hela skriften en bild på det som är ont och falsk lära. Kvinnan är en bild på skökokyrkan i ändens tid. Enligt Mose lag var det förbjudet att blanda surdeg i mjöloffret. På samma sätt som hela matoffret blev genomsyrat av surdegen, kommer skökokyrkans lära att genomsyra det religiösa systemet i ändens tid. Det kommer att bestå av både judiska, kristna och hedniska element.
Guds dom över skökan
Upp 17:15–16 - Och han sade till mig: "Vattnen som du såg, där skökan tronar, är folk och människoskaror och folkslag och språk. De tio hornen som du såg och vilddjuret, de skall hata skökan och göra henne utblottad och naken. De skall äta hennes kött och bränna upp henne i eld."
I det sista och det åttonde världsriket kommer ledarna i skökosystemet att förlora sin makt, då Antikrist själv tar skökans plats. Tillsammans med de tio kungarna (hornen) bryter de skökans makt och inflytande och bränner upp henne i eld. Så länge Antikrist haft nytta av henne, har hon fått rida på vilddjuret och ”hålla fast i tyglarna”. Men av avundsjuka för hennes rikedomar och stora inflytande över jordens befolkning, beslutar de att göra slut på henne.
Skökan och Bruden
Skökan och Guds utvalda brud är varandras motsatser. Skökan symboliserar all falsk religion och all avfällig kristendom genom tiderna. Hon bor vid ”stora vatten”, som är en symbol på folkhavet, människomassorna och länderna.
Johannes ser henne i öknen, en bild på världen, en plats där det inte finns något liv. Världens kungar och ledare har horat och berusat sig med hennes otukts vin.Till det yttre är hon mäktig och imponerande, med glänsande guld. Hon har präktiga kläder och all världens rikedomar, men hennes inre är fyllt av orenhet, svek, otukt och död. Hon har de heligas blod på sina händer. På hennes panna står ett namn: "Det stora Babylon".
Avslutning
Vi lever i tidens avslutning, och som jag skrev om till att börja med, så upplever vi starka profetiska tecken på att vi lever i den allra avslutande tiden före uppryckandet och vedermödan. Jesus är vårt enda hopp i en mycket mörk tid.
Påsken är precis över, men korsets budskap gäller varje dag tills vi är hemma i himlen. Herren ropade i vårt ställe på korset, för att vi aldrig behöver ropa igen men bli besvarade. Han upplevde Guds övergivenhet, för att vi skulle kunna uppleva Guds närvaro. Herren gick ner i dödsriket, för att vi skulle få en oförtjänt plats i himlen. Han uppstod för de döda som en förstling för resten av hans kropp.
Vi är på väg till himlen och det himmelska Jerusalem. Om vi lyssnar noga kan vi redan förnimma och höra bröllopsklockarna som bådar och förkunnar det himmelska bröllopet.
Jesus Kommer Snart!
Mikael
