Blodmåne, planetparad och solförmörkelse sammanfaller vid Purim - Är den messianska eran nära?

Kära syskon,

Det fortsätter att strömma in otroliga vittnesbörd från syskon, där Herren på ett mäktigt sätt det sätt talar om sin snara återkomst. Även här i Skandinavien får syskon dessa tilltal, och vi får en förståelse av att Guds församling står inför en vidöppen dörr. Den dörr det är fråga om är den himmelska dörren och Jesu dyrbara återkomst.

Uppståndelsen och livets tal

Något intressant är att Herren dog den 3 april år 33 e.Kr. Han gav upp andan den tredje timmen för att sedan uppstå på den tredje dagen. Talet tre är en bild på den treenige Guden, som står tillsammans i en fullkomlig enhet och talar till sitt folk. Men talet tre är inte bara en bild på den treenige Guden i fullkomlig enhet, det är samtidigt uppståndelsens och själva livets tal.

På samma sätt som år 33.e.Kr, infaller påsken 2026 på exakt samma datum - fredagen den 3 april, vilket då är en fullständig spegling av vad som hände för exakt 2000 år sedan. Vi börjar närma oss slutet på vår resa till vårt himmelska hem!

Personligt vittnesbörd 

Herren ger också mig bekräftande tilltal som visar att vi närmar oss slutet, bland annat genom att ge mig talet 4, som är den hebreiska bokstaven ”Dalet”, där symbolen är en dörr. Jesus är dörren, och den himmelska dörren är öppnad för Guds folk. 

Det fick mig att tänka på Uppenbarelseboken som på samma sätt har 404 verser. Här går talet 4 igen. I den digitala världen betyder 404 (not found) ”kan inte hittas”. En fantastisk symbol för Guds församling som snart är ”404”, not found, och inte kan hittas, då vi är hemtagna till det himmelska hos Herren. Halleluja! Om talet 4 står för den öppna dörren står talet 3 för Gudomlig fullbordan, uppståndelse och liv. 

Blodmåne, planetparad och solförmörkelse sammanfaller vid Purim - Är den messianska eran nära?

Om den messianska eran är nära är en fråga som blir ställd i den israeliska online tidningen Israel365news. Enligt artikeln är det bibelforskare och rabbiner som tolkar kommande himmelska fenomen som potentiella tecken på att vi närmar oss den messianska tidsåldern, särskilt med tanke på säkerhetsläget i Israel just nu och kriget med Iran. Samtidigt med kriget mot Iran kommer Israel att få uppleva tre stora himmelska händelser som alla tre sammanfaller med högtiden Purim som inträffade den 2 och 3 mars 2026.

Total månförmörkelse (blodmåne) - Exakt under Purim-högtiden den 3 mars inträffade en total månförmörkelse i Israel, där månen var en så kallad ”blodmåne”. Inom judisk tradition ses månen som en symbol för det judiska folket och Israel. Att en blodmåne infaller på just högtiden Purim, dagen då Israel räddades från utplåning i det forntida Persien, anses ha stor praktisk betydelse.

Den stora planet paraden - Några dagar innan Purim radade sju planeter i vårt solsystem upp sig på himlavalvet, som är en mycket sällsynt händelse. Historiskt sett har den här typen av planet parad ofta tolkats som ett förebud och varsel om stora världsförändringar.

Solförmörkelse - Bara några veckor efter Purim, under månaden Nisan (då även påsken/Pesach infaller), kommer en solförmörkelse att inträffa. Det sker den 29 mars, vilket är samma dag som palmsöndagen. Inom judisk eskatologi ses solförmörkelser ofta som tecken som rör nationerna (hednavärlden), medan månförmörkelser rör Israel.

Det profetiska sammanhanget

Artikeln citerar samtidigt profeten Joel 2:31: ”Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda.”

Artikeln lyfter också fram kopplingen till Purim som firas till minne av hur judarna i Persien räddades från Hamans planer på folkmord. Att dessa tecken sker samtidigt som dagens Iran (det moderna Persien) hotar Israel med utplåning, ses av många som ett tecken på att Gud återigen förbereder en dramatisk vändning och frälsning för sitt folk.

Avslutning

Man kan inte säga annat än att konstatera att vi lever i hög profetiska tider! Det är en profetisk tid för Guds folk, det är en profetisk tid för Israel och det är en profetisk tid för den här världen. Syskon runt om i världen får tilltal om vårt kommande hopp, men det är också varningar om går ut, som vittnar om en mörk tid över vår värld.

Det himmelska bröllopsbordet är färdigställt och just din plats står klar för dig. Mycket snart är vi hemma hos Herren för att vara tillsammans i Herrens eviga och underbara härlighet

Jesus Kommer Snart!

Mikael

Skriften på väggen - Mellanöstern i profetiskt skeende!

Kära Syskon, 

Söndag den 1 mars har jag förmånen att predika i Pingstkyrkan i Ronneby i Blekinge. Där kommer jag att predika klockan 11.00 för att dela ett budskap om Herrens komma, och sedan ett bibelstudium klockan 13.00, där vi kommer att fokusera på den underbara boken Uppenbarelseboken.

Varmt välkomna att delta i två möten som har ändetiden och Jesu återkomst på agendaen. Se länk: Kyrktorget.se - Kyrkornas webbplats.

Skriften på väggen 

Dan 5:5 - I samma stund visade sig fingrar som av en människohand som skrev på den vitkalkade väggen mitt emot den stora ljusstaken i kungens palats, och kungen såg handen som skrev.

När kung Belshassar (Nebukadnessars son) höll en festmåltid för sina stormän, visade sig fingrar likt en människohand på väggen som skrev ett direkt budskap till kungen. Kungens dagar var räknade och Herren skulle ge hans rike åt ett annat folk. Det var ett budskap som talade både in i den tid kungen levde i och in i framtiden och det Herren hade bestämt.

På samma sätt talar Guds Ande i vår tid! Precis som under det babyloniska riket, där Daniel befann sig, så upplever vi idag en ”skrift på väggen”. Det betyder att Herren har ett specifikt budskap till sitt folk, till den här världen och till Israel. När Herren använder sin egen hand för att skriva framtiden, visar det att han har hela ändetiden under kontroll och att varje profetiskt löfte blir uppfyllt till punkt och pricka.

Ibland kan vi förundras över vissa personer som får tid och plats i historien, men det är en del av Herrens unika uppfyllande av det profetiska ordet. När exempelvis Trump fick överleva attacken, så fanns en mening och ett syfte med det. Min tro är att Trump kommer att vara en av dem som kommer att föra krig till världen, men det är Herren som styr slagets gång. Han har kungar, presidenter och ledare i sin hand, och de får lov att vara där bara för att Herren tillåter och bestämmer det.

Kan vi se den andliga skriften på väggen idag – det allvarliga budskap som går ut från tronen, som både uppmuntrar och varnar för den tid som ligger framför? Budskapet bekräftas genom tidens tecken och kan inte vara tydligare: Gör er redo, för jag kommer mycket snart!

Upptrappning till krig 

Samtidigt som diplomatiska samtal med Iran pågår, rapporteras det nu att USA flyttar över 50 stridsflygplan till Mellanöstern. Det är en tydlig signal om det extremt allvarliga läget mellan Iran, Israel och USA. Samtidigt genomför Iran en omfattande militärövning som stänger det strategiska och viktiga Hormuzsundet. Detta sund är världens viktigaste transportled för olja, en stängning här skulle omedelbart skaka hela världsekonomin och fungerar som en direkt varning till väst.

Det finns profetior som just omhandlar en kommande attack mellan USA och Iran, men som utvecklar sig till ett uppfyllande av profetian i Jeremia. 

Namnet Iran togs i bruk och har använts sedan 1935, men innan dess var landet känt för västvärlden som Persien. I forna tider var Iran uppdelat i två territorier, Persien och Elam. När Hesekiel profeterade över Iran använder han namnet Persien, som vi bland annat känner från Gog/Magog kriget i Hes 38, medans Jeremia använde Elam när han profeterade över dagens Iran.

Jeremias profetia

I Jer 49:35 framför Jeremia en stark profetia där han förutser nio profetiska händelser som berör Iran (Elam).

1. Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall bryta sönder Elams båge, deras yppersta makt.

2. Och från himmelens fyra ändar skall jag låta fyra vindar komma mot Elam,

3.och skall förströ dess folk åt alla dessa väderstreck; och intet folk skall finnas, dit icke de fördrivna ifrån Elam skola komma.

4. Och jag skall göra elamiterna förfärade för sina fiender och för dem som stå efter deras liv,

5. och jag skall låta olycka komma över dem, min vredes glöd, säger HERREN.

6. Jag skall sända svärdet efter dem, till dess att jag har gjort ände på dem.

7. Och jag skall sätta upp min tron i Elam

8. Och förgöra där både konung och furstar, säger HERREN.

9. Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Elam, säger HERREN.

Det kommer med andra ord en dag där Herrens kommer att bryta Irans makt (båge), och låter fyra vindar komma mot landet (Herrens domar). Är det här ett ord, där en del av profetian kan ha sin uppfyllelse i Irans kärnkraftsprogram, och i en kommande attack och en militär konfrontation från USA eller Israel? Tiden får visa om den här profetian står till sin uppfyllelse.

Avslutning

Av nåd är vi ett himmelskt folk, utvalda före det att den här världens grund blev lagd. Redan nu sitter vi med Kristus i den himmelska världen, och är välsignade med all den himmelska världens andliga välsignelser. I himlen finns vår lön, vår skatt och vårt arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna. Där finns också vår eviga boning bevarad, som Herren kommer ikläda oss med vid sin återkomst, som är vårt barnaskap och vår kropps förlossning. 

“Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft”. (1 Kor 15:42-43)

I samband med Jesu återkomst blir varje pånyttfödd människa överklädd med en ny härlighetskropp, som är skapad för ett evigt liv i himlen. Paulus visar oss att vår kommande härlighetskropp är av ett helt annat slag, och har en helt annan glans än den jordiska. Vår himmelska kropp är oförgänglig och kommer att uppstå i härlighet och kraft, och den kommer att likna den kropp Jesus har. Vilken nåd, vilket hopp och vilken härlighet! Jesus kommer mycket snart och vi närmar oss den dag då det kommer att bli verklighet. 

Jesus Kommer Snart!

Mikael 

Tecken i himlen i April 2026 – Fullmåne, Markurius (budbäraren) och Planet Parad!

 

“Jag tittade ut och märkte att det var ganska mörkt utanför. När jag lyfte blicken mot himlen såg jag alla planeter stå i linje med varandra. Plötsligt började människor stiga upp ur sina gravar. Men de såg inte döda ut – tvärtom, de var vackra och perfekta. De bar kläder från olika tidsåldrar: från 1200-talet, 1400-talet, 1600-talet och ända fram till vår tid. Det var så många människor som reste sig ur gravarna. De glänste och samlades i en grupp, redo att fara upp mot himlen” 

1 Mos 1:14 - Gud sade: ”På himlavalvet ska finnas ljus som skiljer dagen från natten. De ska vara tecken som utmärker högtider, dagar och år, och de ska vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det blev så. 

Redan vid skapelsen av solen, månen och stjärnorna förkunnar Herren att deras syfte inte bara är att skilja dagen från natten, utan också att de ska vara "tecken som utmärker högtider, dagar och år". I detta sammanhang betyder ordet "tecken" "bestämda", "angivna" eller "planerade" tidpunkter. Det syftar främst på Herrens högtider som Han gav Israels folk, men också allmänt på viktiga händelser som Herren har förutbestämt. De ska med andra ord vara profetiska markörer som signalerar, varnar och pekar på kommande händelser där Herren interagerar med människor. 

Joel 2:30 - Och jag ska göra tecken på himlen och på jorden, blod, eld och rökpelare. Solen ska vändas i mörker och månen i blod innan Herrens dag kommer, den stora och skrämmande. 

Petrus citerar dessa verser när han förkunnar om den uppståndne Jesus för israelerna på pingstdagen. Dessa verser talar både om utgjutandet av den helige Ande och om tecknen på himlen som ska visa sig innan Herrens dag kommer. Här betyder ordet "tecken" - "under", "varsel" eller "ett tecken eller symbol för framtida händelse". Det som är intressant med denna vers är att dessa himmelska tecken inträffar innan Herrens dag, som är tiden för dom då Gud bedömer människan. Dessa astronomiska händelser på himlen ska alltså vara tecken som pekar på en framtida händelse som i detta sammanhang är vedermödans tid. 

Luk 21:25- Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån.  

Jesus framhäver också stjärnor och planeter när han talar om tecken som ska visa att hans återkomst och ändetiden är nära. Ordet ”stjärna” kommer från det grekiska ordet ”ástron”, som också används i en mer generell mening för att hänvisa till både himlakroppar som stjärnor, stjärnkonstellationer, kometer, asteroider och andra himmelska objekt. 

Planeter står på rad 

I februari 2025 delade jag ett inlägg och delade vittnesbörd från syskon som Herren har visat att uppryckande sker i samband med en planet parad. Här i april sker det igen ovanliga tecken i himlen, som vi kanske ska vara uppmärksamma på. När detta sker i samband med den exakta tiden för 2000-år efter Herren uppståndelse, blir det inte mindre intressant.

Tecken i himlen

Fullmåne – Precis som vid Herrens död, kan vi uppleva en fullmåne den 2 april. Det betyder att den 3 april är den första dagen med ”fullt ljus”, exakt den dag då Jesus dog för 2000 år sedan. För 2000 år sedan var det just vid fullmånen som påskalammet slaktades.

Merkurius, Budbäraren - Den 3 april når planeten Merkurius, även kallad Budbäraren, sin maximalt lysande punkt på himlen. Det gör den för att den just då befinner sig på sitt maximala avstånd från solen sett från jorden. Detta gör att den lyser med sin absolut högsta klarhet på morgonhimlen. Merkurius betraktats ofta som "Budbäraren" (Gabriel-planeten), det ser vi bland annat i I APG 14:12, där folket i Lystra kallade Paulus Merkurius, då han var den som förde ordet:

”Barnabas kallade de Zeus och Paulus kallade de Merkurius, eftersom det var han som förde ordet.”

På samma sätt som Paulus var den som förde ordet och proklamerade budskapet, kan planeten Merkurius ha samma profetiska betydelse. "Budbäraren" når sin högsta klarhet på himlen den 3 april, exakt 2000 år efter att Jesus fullbordade sitt verk på korset, något som kan vara ett himmelskt utropstecken! Merkurius visar sig precis före soluppgången, som en förelöpare till Venus, den sanna morgonstjärnan (Jesus). Tre dagar senare är Venus den första av planeterna i paraden som går upp över horisonten på morgonhimlen den 6 april (se nästa avsnitt)

Det kan vara på det sättet att Herren använder "Paulus-planeten" som en varning och för att påminna världen om att dagarna är på väg att nå sin ände. Merkurius står där som ett vittne på morgonhimlen och förbereder oss för det som ska ske bara några dagar senare, den 6 april, när planeterna ställer upp sig på rad.

Planet Parad – Den 6 april upplever vi samtidigt storslagen Planetparad. Denna morgon står fem planeter i rad – Venus, Neptunus, Saturnus och Merkurius (Budbäraren som ropade ut varningen den 3 april har nu tagit sin plats sist i ledet, som för att "stänga dörren" eller se till att alla kommit med), på samma sida av solen. Jesus (Venus) leder vägen och Budbäraren (Merkurius) avslutar raden. Att Venus dessutom befinner sig i stjärnbilden Fiskarna (församlingen) den morgonen gör att det ser ut som om hon lyfter upp församlingen ur havet/världen! (Halleluja)

Talet fem symboliserar Guds nåd. Det betyder att när fem planeter ställer upp sig på rad efter ”Budbäraren” den 3 april, kan det peka på att nådens hushållning nu är på väg att nå sin fullbordan. Dessa planeter kommer att bilda en rak linje som pekar bort från jorden, upp mot Herren!

Jag har tidigare delat vittnesbörd från syskon, som Herren har visat att uppryckande sker i samband med en planetparad. När detta sker i samband med den exakta tiden för 2000-år efter Herren uppståndelse, blir det inte mindre intressant.

Vittnesbörd

Här delar jag dessa vittnesbörd igen. Dessa video är på engelska, men väldigt intressanta att ta del av. Ett av dessa vittnesbörd är från en syster i Herren, som jag översatt och delar här: 

“Jag tittade ut och märkte att det var ganska mörkt utanför. När jag lyfte blicken mot himlen såg jag alla planeter stå i linje med varandra. Plötsligt började människor stiga upp ur sina gravar. Men de såg inte döda ut – tvärtom, de var vackra och perfekta. De bar kläder från olika tidsåldrar: från 1200-talet, 1400-talet, 1600-talet och ända fram till vår tid. Det var så många människor som reste sig ur gravarna. De glänste och samlades i en grupp, redo att fara upp mot himlen.” 

Jesus Kommer Snart!

Mikael

 

Källa:  

https://www.youtube.com/watch?v=SkuAJR2lXZE 

https://www.youtube.com/watch?v=txj_1jxk8rE 

Uppenbarelseboken Kapitel 1-22 - Jag kommer snart!

 

Kära Syskon,

Varmt välkomna till att ta del av den nyaste PDF-boken som nu har blivit färdig. Ni är välkommen till att ta del av den i fliken till vänster eller här. Det är en färdig genomgång av hela Uppenbarelseboken, där vi går igenom bokens kapitel för kapitel och vers för vers. 

Något mycket välsignat är att i den absolut allra sista versen i Bibeln handlar om nåd. Trots de mäktiga synerna av dom, krig och Guds uppenbarelse, som Johannes får ta del av, är det ändå nåden som Herren pekar på till sist. Det är genom Jesu nåd vi har fått frälsning och det eviga livet från Gud, och det är genom Jesu nåd som vi en dag ska vandra på gator av guld i det himmelska Jerusalem tillsammans med Herren. Det är med andra ord Gud nåd som både frälser oss och för oss ända hem till himlen!

I versen före den ser vi en kort dialog mellan brudgummen och bruden. Jesus ger sitt slutgiltiga löfte till sin brud: ”Ja, jag kommer snart”. Johannes, som representerar alla troende genom tiderna, svarar med ett innerligt: ”Amen. Kom, Herre Jesus!”. Det är det ropet, längtan och suckan Herrens väntande brud har i dag. Här delar jag kapitel 22 från boken: 

Livets träd

Upp 22: 1–6 - Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. 2 Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken. 3 Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. 4 De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. 5 Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera som kungar i evigheters evighet. 

Det här avsnittet pekar på att vi befinner oss i tusenårsriket.

Floden med livets vatten – Johannes får se en flod med vatten, klar som kristall, som utgår från Guds och Lammets tron. Det här är en bild av det överflödande liv som ständigt strömmar från Herren. Det representerar den helige Andes närvaro och den eviga förnyelse som Gud ger. Att den utgår från tronen visar att allt liv har sitt ursprung i Guds tron och Herren själv.

Livets träd – Mitt på stadens gata och på båda sidor om floden står livets träd. Det här är en fantastisk återställning av det som gick förlorat i Edens lustgård. Trädet bär tolv skördar av frukt, en för varje månad. Det visar på en ständig och outtömlig tillgång till Guds välsignelse. När vi ser att året är indelat i månader, så visar det att vi är i Gudsriket på jorden. När vi kommer till evigheten och det himmelska, kommer det inte att finnas en tidsräkning som motsvarar den på jorden.

Läkedom för folken – I himlen kommer det heller inte att vara behov av läkedom, då ingen längre har möjlighet eller kan bli sjuk eller dö. Under den här tiden tjänar trädets löv till "läkedom för folken". De folk som lever på jorden i fysiska kroppar kommer att behöva den hälsa och livskraft som strömmar från det himmelska Jerusalem. Det är en bild av hur himlen påverkar och välsignar jorden under de tusen åren.

Ingen förbannelse mer – Här ser vi slutet på den förbannelse som kom in i världen genom syndafallet. Ordet för förbannelse är ”katathema”, vilket innebär något som är vigt åt undergång. Att det inte finns någon förbannelse mer betyder att innanför stadens murar har synden och döden inget tillträde. Medan jorden utanför staden fortfarande genomgår sin sista reningsprocess under tusenårsriket, är det nya Jerusalem helt utan sjukdom, död eller någon form av förbannelse. Herrens tron står i staden, och i hans närvaro finns inget mörker eller separation.

Guds tjänare – Dessa tjänare som beskrivs här syftar på de israelitiska tjänarna och de troende som hör till det jordiska riket. Det är med andra ord inte församlingen som texten syftar på, utan dem som utför tjänst inför tronen. Denna grupp har Herrens namn på sina pannor, vilket påminner om de 144 000 från Israels stammar. De är prästerliga tjänare som har tillträde till Guds närvaro i Gudsriket på jorden.

Regera i evighet – Ordet för "evighet" (aiōn) syftar mer på en specifik tidsålder än evighet. I det här sammanhanget, när det kopplas till läkedom för folken och jordiska kungar, syftar det på den tidsålder som är tusenårsriket. De ska regera i ”tidsåldern”, som är en begränsad men lång tidsperiod där Guds tjänare utövar auktoritet och styr på jorden under Messias ledning. 

Herrens ord är trovärdiga

Upp 22: 6–7 - Och han sade till mig: "Dessa ord är trovärdiga och sanna. Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske." 7 "Och se, jag kommer snart. Salig är den som håller fast vid profetians ord i denna bok."

Ängeln bekräftar för Johannes att allt han sett är sant och en del av Guds fastställda plan. Herren, som har inspirerat profeterna genom historien, har nu uppenbarat slutet för att visa sina tjänare vad som snart ska ske.

Herren är syftet

Upp 22: 8–9 - Jag, Johannes, är den som har hört och sett detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe framför fötterna på ängeln som hade visat detta för mig. 9 Men han sade till mig: "Gör inte så! Jag är bara en medtjänare till dig och dina bröder profeterna och till dem som håller fast vid orden i denna bok. Gud ska du tillbe."

Hur fantastisk än den himmelska staden är, får den aldrig bli föremål för vår tillbedjan. Ängeln placerar sig själv på samma nivå som profeterna och de troende som håller fast vid Guds ord. Budskapet till Johannes är klart: ”Gud ska du tillbe!” All härlighet vi möter i Uppenbarelseboken har ett enda syfte: att leda oss fram till tronen och fram till honom som är källan till allt – Jesus Kristus!

Försegla inte profetians ord

Upp 22: 10–11 - Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. 11 Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig."

I Daniel 12:4 fick Daniel höra att han skulle försegla sin profetia ända till "ändens tid". Men här säger ängeln till Johannes att han inte ska försegla profetians ord. I och med Jesu första ankomst, hans död och uppståndelse, har vi nu gått in i den sista tiden. Boken ska vara öppen och ska kunna läsas av alla, eftersom dess innehåll är aktuellt nu. När Herren proklamerar att "tiden är nära", syftar han inte på kronologisk tid, utan på en ”kairos” – en bestämd tid och ett gudomligt ögonblick som nu står för dörren.

Se, jag kommer snart

Upp 22: 12–15 - "Se, jag kommer snart, och jag har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. 13 Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. 14 Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. 15 Men utanför är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den.

Här i avslutningen av kapitlet är det Herren själv som talar och proklamerar att han kommer snart, sin gudomlighet och den slutliga domen.

Min lön – Ordet för lön är ”misthos” och betyder ”lön” eller ”belöning” för utfört arbete. Det påminner oss om att Gud inte glömmer vad vi har gjort i tro för Herren. Han ser varje bön, varje uppoffring och varje handling vi har gjort för Herren.

Alfa och Omega – Genom att använda den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet proklamerar Jesus att han är upphovet och slutet på allt. Alfa och Omega är samma titel som Jahve (Herren) använder om sig själv i Jesaja 44:6. Jesus gör anspråk på att vara den evige Guden som står utanför tiden, men som nu kliver in i den för att hämta sitt folk.

De som tvättar sina kläder – Här pekar ordet på en pågående handling och gärning. De som tvättar sina kläder får rätt till livets träd och att komma in genom stadens portar. Här kan vi se exempel på att det är rikets förkunnelse vi möter. Under vedermödans tid och i det kommande riket betonas trons uthållighet och att människan aktivt måste 'tvätta sina kläder' genom att ständigt förbli i omvändelse och trohet (se Upp 7:14). Det står i kontrast till nådens hushållning (församlingens tidsålder), där vi genom tron på Jesus redan betraktas som helt rättfärdiggjorda och en gång för alla renade i Jesu blod. Här fokuserar texten på de heliga som ska ärva riket efter vedermödans prövning.

Livets träd – Genom Jesu fullkomliga försoning får människan nu tillbaka det som Adam en gång förlorade i Eden. Människan hade inget tillträde till livets träd och vaktades av keruber och ett flammande svärd (1 Mos 3:24), men nu står portarna öppna! Det är en symbol för att vi nu har full tillgång till det eviga livet och kan stå ansikte mot ansikte med Herren. Det som synden förstörde har Herren nu helt upprättat och återställt.

Utanför staden – Medan de heliga befinner sig inne i staden, i Guds närhet, finns det människor som befinner sig 'utanför' (exō). Detta 'utanför' är en beskrivning av den totala separationen från Herren. De som inte får komma in är de som ägnar sig åt ockultism, omoral och lögn. Guds stad är en plats av absolut renhet, och därför kan inget av det som skadar eller förvränger sanningen tillåtas där. När människan 'älskar lögnen' visar det att deras hjärtan är permanent motståndare till Herren. Det är en sista varning till den som läser detta – utanför Guds stad finns inget ljus, bara det mörker man själv har valt. Det är en allvarlig varning Herren kommer med här!

Hundarna – På biblisk tid var ”hundarna” en vanlig benämning på orena eller skamlösa människor. Det används ofta för att beskriva falska lärare eller personer som lever i medveten ondska och förakt för det heliga (se Fil 3:2). Att dessa människor befinner sig utanför staden visar att den som väljer orenhet framför Guds helighet aldrig kan få del i det himmelska arvet.

Den klara morgonstjärnan

Upp 22: 16 - Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna om allt detta för er i församlingarna. Jag är Davids rotskott och ättling, den klara morgonstjärnan."

Davids rotskott – När Herren här i slutet av Uppenbarelseboken kallar sig ”Davids rotskott och ättling”, pekar det på de messianska löftena i GT. Som ”rotskott” visar han att han är källan till Davids liv och kungadöme – han är den evige Guden (Jes 11:10). Som ”ättling” bekräftar han att han är den utlovade kungen av Davids hus som ska regera på jorden.

Den klara morgonstjärnan – Detta är ett oerhört starkt budskap till både den väntande församlingen och de messianska judarna i vedermödans tid. Genom att Herren kallar sig ”morgonstjärnan” pekar han på profetian i 4 Mos 24:17 om stjärnan som en dag ska stiga fram ur Jakob. Precis som morgonstjärnan förebådar en ny dag, ger det hopp för Guds folk om en ny dag, då han kommer tillbaka och solen ska gå upp över hans barn. När natten för denna tidsålder når sitt slut, ska han träda fram i all sin glans som den rättmätige kungen och upprätta sitt eviga rike.

Anden och bruden säger: Kom!

Upp 22: 17 - Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det ska säga: "Kom!" Och den som törstar ska komma, och den som vill ska fritt få ta emot livets vatten.

Precis innan budskapet till Johannes är färdigt hör vi ett sista, mäktigt rop: ”Kom!”. Det är Anden och bruden som talar i perfekt harmoni. Detta rop har en dubbel riktning. För det första är det församlingens längtansfulla rop efter sin brudgum, en helig bön om att han snart ska komma och hämta sin väntande brud. För det andra är det en sista, vidöppen inbjudan till den som törstar. ”Den som vill” får fritt ta emot livets vatten. Evangeliet och Herrens inbjudan till frälsning ljuder ända till själva slutet. Mitt i beskrivningen av den himmelska staden och det kommande riket blir vi påminda om att dörren fortfarande står öppen för den som törstar efter Herren. Guds rike är en levande källa som erbjuds här och nu till var och en som söker honom.

Om någon lägger något till

Upp 22: 18-21 - För alla som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord, ska Gud lägga på honom de plågor som beskrivs i denna bok. 19 Och om någon tar bort något från orden i denna profetias bok, ska Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden som beskrivs i denna bok. 20 Han som betygar detta säger: "Ja, jag kommer snart." Amen, kom Herre Jesus! 21 Herren Jesu nåd vare med alla.

Uppenbarelseboken avslutas med en allvarlig varning. Om man väljer att lägga till eller dra ifrån, rör man själva grundvalen för Guds uppenbarade plan. De sista och avslutande raderna i hela Bibeln är en kort dialog mellan brudgummen och bruden. Jesus ger sitt slutgiltiga löfte till sin brud: ”Ja, jag kommer snart”. Johannes, som representerar alla troende genom tiderna, svarar med ett innerligt: ”Amen. Kom, Herre Jesus!”.

Den allra sista versen handlar om nåd. Trots de mäktiga synerna av dom, krig och rättfärdighet, är det nåden som Herren pekar på till sist. Det är genom Jesu nåd vi har fått frälsning och evigt liv från Gud, och det är genom Jesu nåd som vi en dag ska vandra på gator av guld i det himmelska Jerusalem tillsammans med Herren.

Maranata – Du vår Herre, kom!

Mikael 

 

Israel 78:e år pekar på Jakobs nöd

 

Kära syskon,

Jag har tidigare delat Herrens 7000-åriga plan med människan, där det mycket väl kan vara på det sättet att det var år 33 e.Kr. som Herren dog och uppstod, vilket då gör år 2026 till ett helt särskilt år!

Om vi tar utgångspunkt i profetian i Daniels bok, så ser vi att det dekret som utgick från Artaxerxes var år 444 f.Kr., vilket gör att vi hamnar på år 33 e.Kr. Samtidigt ser vi den fantastiska profetian i Hosea 6:2, där Herren lovar det judiska folket att göra dem levande efter två dagar, på den tredje dagen.

Men det är också andra intressanta saker som kan peka på att Herren kommer att göra något särskilt för både församlingen och Israel detta år. Vi lever i ett högprofetiskt år! Den 14 maj sker det också något annat unikt för Israel - de lämnar sitt 77:e och går in i sitt 78:e år. Här finns det en profetisk symbolik i Jakob och hans liv, som kan peka på Israels övergång från nåd till ”Jakobs nöd”.

Jakobs år – 77 till 78 år

Enligt biblisk kronologi (bland annat genom att räkna baklänges från Josefs ålder) menar många bibelforskare att Jakob var 77 år gammal när han flydde från sin bror Esau och kom till Laban i Paddan-Aram. Det är där han möter Rakel för första gången.

Jakob står som en förebild för Israel och Rakel som en bild för löftet/arvet, och här ser vi ett otroligt mönster: Israel föddes år 1948 och är nu 77 år. I maj blir Israel 78 år, vilket är samma ålder som Jakob hade när han började arbeta hos Laban för att få Rakel. Där började ”Jakobs nöd”, då han under denna sjuårsperiod blir bedragen, då han utan att veta det är Lea han blir gift med. Det är först efter de första sju åren som Jakob fortsätter att arbeta och får Rakel, sitt rätta arv.

På samma sätt kan Israels tid av nåd vara över, där en tid av lidande inleds för Israel. De ingår ett falskt giftermål och förbund, där de utan att veta om det blir bedragna. Den sjuårsperioden för Israel kommer samtidigt att innehålla Jakobs nöd, en nöd som, på samma sätt som för Jakob, slutade vid 84 års ålder. När vi når år 2033, exakt 2000 år efter Jesu löfte om att vända åter till Israel, slutar Israels nöd. Landet Israel kommer då, på samma sätt som Jakob, att vara 84 år!

Tiden är nära

Upp 1:3 - Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den, för tiden är nära.

Jag har tidigare delat den sjufaldiga välsignelse som finns i Uppenbarelseboken. Herren betonar välsignelsen att läsa, lyssna och ta vara på det profetiska ordet. Men avslutningsvis säger Herren orsaken till det – för tiden är nära!

Tiden – Det grekiska ordet för tiden (kairos) som används här syftar inte först och främst på klocktid (kronos) men beskriver i stället en bestämd tidpunkt, ett tillfälle eller en bestämd period i Guds frälsningsplan. Det är med andra ord det perfekta tidpunkt för en bestämd handling.

Är nära – Det här uttrycket indikerar att händelserna är mycket nära eller står för dörren. Dvs. att det inte finns någon lång väntan kvar, och är det nästa på agendan.

Vi lever i profetiska tider! Här kan vi se att alla dessa domslut som ska utspela sig i ändetiden, både är förutbestämda, närstående och kommer snart att få sin fullbordan. Det visar också på själva syftet med saligprisningen och den välsignelse det finns att läsa, lyssna och ta vara på det profetiska ordet. Salig är den som ta vara på det profetiska ordet i en tid där ändetidens profetiska skeende ska utspela sig. Det här gäller både Guds församling i denna nådens hushållning och de omvända i vedermödans tid.

Jesus Kommer Snart!

Herrens 7000-åriga plan med människan pekar på år 2026!

 

Kära syskon,

Jag har tidigare skrivit ganska mycket om Herrens 7000-åriga plan med människan, som handlar om det sätt på Herren tidsmässigt har delat in människans historia, som sträcker sig helt fram till evigheten. Det här tar utgångspunkt i skapelseberättelsen, där Gud skapade världen på sex dagar för att sedan vila på den sjunde. En dag är som vi vet 1000 år för Herren, vilket betyder att de första 6000 åren är en symbol för människans historia fram till den sjunde dagen. Det var den dag som Herren vilade på, som är en bild på tusenårsriket. Den åttonde dagen är en symbol på själva evigheten.

Samtidigt finns också tydliga löften till Israel, att Herren ska göra Israel levande igen efter två dagar (2000 år), på den tredje dagen ska de uppstå (inne i tusenårsriket):

Jesu återkomst till Israel på den tredje dagen

Hos 5:15 - Jag går min väg, jag återvänder till min boning tills de erkänner sin skuld och söker mitt ansikte. I nöden ska de vända sig till mig. Kom, låt oss vända om till Herren! För han har rivit oss, han ska också hela oss. Han har slagit oss, han ska också förbinda oss. Efter två dagar gör han oss levande igen, på tredje dagen låter han oss uppstå, så att vi får leva inför hans ansikte.

Det kan nämligen vara på det sättet att Herren uppfyller sitt profetiska ord genom att bokstavligt talat vända tillbaka till Israel efter två dagar, på den tredje dagen som då är efter 2000 år.

Men det som är avgörande är naturligtvis vilket år Herren i så fall dog och uppstod. Ganska många, inklusive mig själv, tittade på år 32 e.Kr. som det år Herren uppstod. Det skulle i så fall betyda att år 2032 är det år Herren återvänder till Israel. Men man ska också komma ihåg att dra bort sju år, som är vedermödans tid, vilket i så fall betyder att uppryckandet sker år 2025. Vi vet allesammans att det inte hände, och att vi befinner oss nu i 2026. Det gjorde att jag tittade närmare på två årtal – datumet för det dekret som Daniels bok pekar på och sedan själva årtalet för Herrens död och uppståndelse. Det visade sig vara väldigt intressant och något som pekar på år 2026!

De 70 årsveckorna för Israel

Dan 9:24 – Sjuttio veckor är bestämda över ditt folk och över din heliga stad.

Ängeln Gabriel är tydlig med att denna profetia berör och är specifik för Israels folk och Jerusalem. Sjuttio veckor utgör den profetiska tidsperiod som var förelagd Israel innan Herren skulle uppfylla dessa sex profetiska löften, som både gäller Israels frälsning och deras fulla upprättelse. Det är med andra ord en betydelsefull skiss över Israels historiska och profetiska tidslinje, som sträcker sig från den babyloniska fångenskapen till Kristi andra tillkommelse som Israels Messias.

Det profetiska tidsbegreppet

Det hebreiska ordet för vecka är shabua, som ordagrant betyder en vecka av sju, eller en ”sjua”. Sjuttio veckor innebär således sjuttio sjuor, vilket motsvarar en profetisk tid för Israel på 70 x 7 år, det vill säga 490 år. Det skulle alltså gå 490 år innan Herren skulle upprätta det utlovade Gudsriket för Israel.

Tre tidsperioder

Hela tidsperioden på 70 veckor är indelad i tre tidsperioder:

1. Först en period på 7 veckor (49 år).
2. Därefter en period på 62 veckor (434 år).
3. Slutligen en sista period på 1 vecka (7 år).

Det går 7 veckor (49 år) från det att Artaxerxes ger sin order till dess att Jerusalem blir återuppbyggt. Efter det går ytterligare 62 veckor (434 år) innan den smorde Fursten dör på korset. När Jesus rider in i Jerusalem fullbordar han därmed den 69:e årsveckan i denna profetia.

Profetians början

Neh 1:3 – De sade till mig: "De som är kvar efter fångenskapen befinner sig i provinsen och de lider stor nöd och vanära. Och Jerusalems mur är nerbruten och dess portar nerbrända."

Dan 9:25 – Vet därför och förstå: Från den tid då ordet gick ut att Jerusalem skulle återställas och byggas upp till dess den Smorde Fursten kommer, skall det gå sju veckor och sextiotvå veckor.

En viktig aspekt när vi talar om de 70 årsveckorna är att fastställa när denna profetia egentligen börjar. Jerusalems mur var nedbruten, portarna var uppbrända och Nehemja sörjde, fastade och bad inför Herren. Nehemja, som då var munskänk hos kungen, bad om tillåtelse att resa till Jerusalem för att bygga upp staden igen. Det finns flera dekret (kungliga påbud) som skulle kunna markera början av denna profetia. Men det finns bara ett dekret i Gamla testamentet, efter den babyloniska fångenskapen, som specifikt handlar om återuppbyggnaden av Jerusalem. Detta påbud utfärdades av Artaxerxes i hans tjugonde regeringsår, i månaden Nisan.

Tidigare har vi delat att det hände år 445 f.Kr., som då gör att Herrens död och uppståndelse hamnar på år 32 e.Kr. Men något tyder på att detta dekret utgavs år 444 f.Kr., som då gör att vi hamnar på år 33 e.Kr.

Artaxerxes dekret

För att förstå varför år 444 f.Kr. är det korrekta startskottet för Daniels 70 årsveckor, måste vi titta på hur man räknade tid i det forntida Persien. Den klassiska uträkningen (år 445) vilar på antagandet att Artaxerxes I tillträdde tronen år 465 f.Kr. Men moderna historiker har tittat närmare på dokument från bibliotek i Babylon och historiska källor från Thukydides. De visar att Artaxerxes far, Xerxes, dog i augusti 465 f.Kr. Men enligt persisk tideräkning räknas det första regeringsåret först från det kommande nyåret! Det skulle i så fall betyda att Artaxerxes första officiella regeringsår började i april 464 f.Kr. Om hans första år var 464 f.Kr., blir hans 20:e regeringsår (som nämns i Nehemja 2:1) år 444 f.Kr.

Här är något viktigt - I det persiska och babyloniska systemet räknade man inte en kungs första år från den dag han satte sig på tronen. Den korta perioden från trontillträdet fram till nästa nyår (som inföll på våren) kallades för "tronbestigningsåret". Det "första regeringsåret" började officiellt först vid det första nyårsfirandet efter att kungen tillträtt. Tack vare dagböcker från Babylon vet vi med säkerhet att Artaxerxes far, Xerxes, mördades i augusti 465 f.Kr. Artaxerxes tog över makten med det samma, men perioden från augusti 465 f.Kr. till våren 464 f.Kr. räknades alltså bara som hans tronbestigningsår. Det första året var däremot hans officiella första regeringsår, som inleddes vid det persiska nyåret (månaden Nisan) i april 464 f.Kr.

Det tjugonde regeringsåret

Bibeln säger uttryckligen i Nehemja 2:1 att det var i "kung Artaxerxes tjugonde regeringsår" som dekretet utfärdades. Om vi utgår från den historiskt korrekta dateringen blir beräkningen enkel och logisk:

• År 1: 464 f.Kr.
• År 10: 454 f.Kr.
• År 20: 444 f.Kr.

Den grekiske historikern Thukydides ger oss ytterligare en pusselbit. Han skriver om den atenske generalen Themistokles flykt till Persien. Genom att synka grekisk historia med persiska dokument kan vi se att Artaxerxes nyss hade tillträtt tronen när Themistokles anlände. Detta samspel mellan grekisk och persisk historieskrivning bekräftar att Artaxerxes styre började precis vid den brytpunkt som pekar ut 444 f.Kr. som hans tjugonde år. När året pekar på 444 f.Kr. har det avgörande betydelse när vi ska avgöra året för Jesu död och uppståndelse.

Nisan 1 år 444.f.Kr

När vi har fastställt att Artaxerxes tjugonde regeringsår var år 444 f.Kr., kan vi lättare se på det sätt Herren har tänkt in historien i minsta detalj. Det finns två tidpunkter som måste stämma överens - dagen då ordern gavs i Persien och dagen då Messias framträdde i Jerusalem.

Nehemja 2:1 nämner månaden Nisan. Enligt judisk tradition, om ingen specifik dag nämns, räknar man ofta från den första dagen i månaden. Beräkningar (utförda bland annat av NASA:s månfaser) visar att nymånen i Jerusalem år 444 f.Kr. blev synlig vid solnedgången den 4 mars. Detta innebär att den 1 Nisan år 444 f.Kr. motsvarar den 5 mars i vår kalender.

173 880 profetiska dagar

Som vi tidigare sett består profetian i Daniels bok av 69 veckor (7 + 62), vilket är 483 år. Om vi sedan räknar 483 profetiska dagar enligt det judiska sättet att räkna blir det exakt 173 880 dagar, där vi räknar från den 5 mars 444 f.Kr. Då hamnar vi på den 30 mars år 33 e.Kr. Enligt kalenderberäkningar för år 33.e.Kr var den 30 mars den 10 Nisan. Precis den här dagen är en av de viktigaste dagarna i den judiska kalendern. Det här var dagen då israeliterna enligt Mose lag skulle välja ut det lamm som sedan skulle offras fyra dagar senare (2 Mos 12:3). Det betyder att det var exakt denna dag som Jesus red in i Jerusalem på en åsna år 33. När Herren rider in på dagen den 10 Nisan, är han en symbol på det sanna påskalammet, som är redo att offras för världens synd och överträdelser.

Blodmåne år 33

Ett av de starkaste argumenten för att Jesus dog år 33 och inte år 32 är den astronomiska händelsen som sker under själva korsfästelsen.

Bibeln beskriver att mörker föll över landet och Petrus citerar senare profeten Joel om att "månen skall vändas i blod". Astronomiska data visar att det inträffade en partiell månförmörkelse fredagen den 3 april år 33 e.Kr. (den 14 Nisan). En månförmörkelse ger månen ett rödaktigt, "blodigt" utseende. Denna förmörkelse var synlig från Jerusalem precis när månen gick upp vid horisonten på kvällen efter korsfästelsen. År 32 e.Kr. skedde ingen sådan händelse som passar in på påskhögtiden.

Då Nisan 14 måste ha infallit på en fredag det år Jesus korsfästes, måste vi undersöka de aktuella åren 30, 31, 32 och 33 e.Kr.:

År 30 e.Kr: Den 14 nisan föll på en fredag (7 april). Detta är ett möjligt år, men det stämmer inte med Daniels profetia om de 69 veckorna eller med Pilatus regeringstid på samma sätt.

År 31 e.Kr: Den 14 Nisan föll på en tisdag eller onsdag. Det faller helt bort.

År 32 e.Kr: Här föll den 14 Nisan på en måndag eller tisdag (beroende på hur man räknar nymånen). Det är alltså astronomiskt omöjligt att Jesus dog på en fredag år 32 e.Kr. om det samtidigt var den 14 Nisan.

År 33 e.Kr: När vi tittar på år 33 e.Kr. ser vi en perfekt matchning. Astronomiska beräkningar för nymånen i Jerusalem visar att månaden Nisan började så att den 14:e dagen inföll exakt på fredagen den 3 april. Det innebär att år 33 är det enda år i den här perioden som harmonierar med:

1. Daniels profetia (69 veckor från 444 f.Kr.).
2. Evangeliernas veckodag (Fredag).
3. Den judiska kalendern (14 nisan).

Den "dubbla sabbaten"

Ytterligare ett argument som talar för år 33 är att den efterföljande dagen, lördagen den 15 Nisan, inte bara var en vanlig sabbat utan också den första dagen i det osyrade brödets högtid – en så kallad "hög sabbat" (dubbel sabbat) (Joh 19:31). Att den vanliga veckosabbaten och högtidssabbaten sammanföll just detta år förklarar varför det var så bråttom att få ner kropparna från korset. Enligt judisk lag fick ingen hänga kvar på ett kors under en sabbat, och absolut inte under en "hög sabbat". År 33 var Nisan 15 en lördag som då matchar Johannes beskrivning som en "stor sabbatsdag".

Vad betyder detta för 2026?

När vi nu ser att år 32 e.Kr. inte är tekniskt möjligt på grund av veckodagarna, tvingas vi flytta fram Jesu död och uppståndelse till år 33. Om år 33 e.Kr. är året då Jesus "lämnade sin boning" (Hos 5:15), så når vi de 2000 åren från Herrens uppståndelse år 2033. Det betyder att vi står precis på tröskeln till de sista sju åren (den 70:e årsveckan). Detta ger en förklaring till varför år 2025 passerade utan att det vi väntade på skedde. Därför kan vi förvänta att det är år 2026 som vi kommer att få se ett uppfyllande av Herrens 7000-åriga profetia.

En gudomlig spegling - Påsken 2026 och år 33 e.Kr.

En annan intressant detalj och något väldigt sällsynt är att påsken 2026 är en exakt spegling av datumet för den första påsken år 33!

År 33 dog Jesus den 3 april och uppstod den 5 april på påskdagen. År 2026 infaller långfredagen på samma sätt exakt samma dag den 3 april och uppståndelsedagen sker den 5 april, exakt 2000 år senare. Ett otroligt inträffande!

Högprofetisk tid

Vi har tidigare konstaterat att år 32 e.Kr. inte kan vara året för korsfästelsen eftersom fredagen då inte inföll på den 14 Nisan. Detta förklarar varför de förväntningar många hade på år 2025 (baserat på 2032 minus 7 år) inte infriades. Men här i 2026, ser vi att vi har profetiskt ett "speglingsår", där vi landar på år 2033 om vi räknar exakt 2 000 år (två profetiska dagar) från uppståndelsen. Drar vi sedan bort de sju åren för den sista årsveckan (vedermödan), hamnar vi exakt här - våren 2026. Det betyder samtidigt att söndag den 5 april är exakt 2000 år efter Herrens uppståndelse! Herrens uppståndelse är vår uppståndelse!

I hoppet om Herrens tillkommelse,

Mikael